- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
153

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Irländska frågor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingen tro på möjligheten af dess framgång. Han måste
alltför klart insett, att den irländska kyrkan som
statsinrättning var utdömd, och. han hyste ej detta lifliga
intresse för dess bestånd, som skulle förmått honom att
utkämpa striden, liksom han utkämpat många föregående
strider, med hela den passionerade vältalighet, som ingifves
af förtviflan.

Deremot visade sig en af hans underbefälhafvare,
Gathorne Hardy, som en vida käckare försvarare af den till
sin undergång lutande irländska kyrkan än Disraeli sjelf.
Hardys skaplynne var sådant, att han endast kunde se en
sida af en sak i sänder. Han trodde fullt och fast, att
regeringen tänkte begå en plundring och ett helgerån, och
han löpte till storms mot det tillämnade brottet med en
energi, hvilken stundom till och med syntes lyfta honom till
något som hade verkligt tycke af vältalighet. Ett särskildt
intresse ådrog sig den ställning, som sir Roundell Palmer
intog under debatten. Det syntes naturligt, att sir Roundell
Palmer skulle ställa sig på Gladstones sida, och man
väntade allmänt, att han skulle erhålla en hög post i den nya
regeringen. Han var en af dagens allra främsta jurister
och bästa parlamentariska debattörer, och ullsäcken syntes
vara hans rätta plats. Men sir Roundell Palmer kunde ej
med godt samvete medverka till den irländska statskyrkans
upphäfvande. Han var benägen att gå in på mycket
vidsträckta förändringar och indragningar, men han kunde
ej följa Gladstone ända till de yttersta konseqvenserna af
hans plan. Han stannade derför utanför ministèren och
bekämpade billen.

Om den irländska kyrkans öde kunnat afvändas eller
ens uppskjutas genom lidelsefull vältalighet, skulle
någonting utan tvifvel kunnat göras för att hejda det fallande
slaget. Men institutionens öde var besegladt i samma
ögonblick Gladstone återkom från de allmänna valen i
spetsen för en liberal majoritet. Öfverhuset var nog klokt
att ej sätta sig emot nationens uttalade vilja. Många
amendement föreslogos, och några af dem ledde till och
med till en tvist mellan de båda parlamentshusen; men tvisten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free