Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Reformarbetet i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mött ett fast motstånd, skulle kunnat drifva sin opposition
tillräckligt långt att för en enda session uppskjuta
reformen. I alla händelser skulle denna tidsförlust ej haft
synnerligt mycket att betyda. Vida bättre skulle varit att
ha väntat en session till än att genomdrifva saken medels
ett politiskt schackdrag, som ej blott vitnade om otålighet
och dåligt lynne, utan äfven brast i rent spel. Bland de
många orsaker, som redan bidrogo att försvaga Gladstones
ställning, var intrycket af detta politiska schackdrag ej
den minst verksamma.
Förslaget om sluten omröstning — The Ballot Bill —
framlades af Forster den 20 februari 1871. Dess
hufvudsyfte var naturligtvis att åstadkomma hemlighet vid
omröstningen. Den röstande skulle vid inträdet i vallokalen
för valförrättaren uppgifva sitt namn och sin boningsort.
Sedan valförrättaren öfvertygat sig, att den röstande var
riktigt införd i vallängden, skulle han räcka honom en
stämplad sedel, på hvilken han skulle anteckna sitt votum.
Valmannen skulle taga voteringssedeln med sig in i ett
särskildt rum och der utan vitnen sätta ett kors framför
det tryckta namnet på den kandidat, åt hvilken han ville
gifva sin röst. Han skulle derefter vika ihop sedeln på
sådant sätt, att korsmärket ej kunde ses, och slutligen i
valförrättarens närvaro släppa ned den i valurnan. Genom
denna plan ville Forster ej blott åstadkomma hemlighet,
utan äfven hindra förfalskning. Billen afsåg äfven att
afskaffa det gamla bruket att offentligt »nämna» kandidaterna
i tal på »hustings.» I stället för en offentlig »nomination»
skulle kandidaterna föreslås i ett dokument undertecknadt
af en motionär och en understödjare samt åtta instämmande,
hvilka alla måste vara i röstlängden uppförda valmän.
Detta dokument skulle öfverlemnas åt valförrättaren och
utgöra en laglig kallelse.
Sålunda afskaffades en af de äldsta och mest karakteristiska
egenheterna vid de engelska valen. Hvar enda humoristisk
författare, hvar enda satiriker med ritstift eller penna
från Hogarth till Dickens, hade gjort scenerna på
nominationsdagen till ämne för förlöjligande skildringar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
