Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Lord Beaconsfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomligt fria händer. Han visade också snart, hvilken
statskonst var honom mest i smaken. I politiken som i
konsten bli mästarens svagheter alltid tydligast i hans
efterapares och beundrares arbeten. En framstående
medlem af Disraelis kabinett förklarade öppet, att sedan de
konservativa kommit till makten, det i sjelfva luften låg
någonting, som talade om stora och djerfva företag.
Elisabeths dagar skulle återkomma, hette det. England skulle
återtaga sin höga plats bland nationerna. Det skulle göra
sitt inflytande förnimbart öfver hela verlden, men i synnerhet
på den europeiska kontinenten. Europas kabinett och
kanslier skulle få erfara, att ingenting längre kunde ske utan
Englands samtycke. En energisk utrikespolitik skulle
invigas, en nya era börja.
Den första yttringen af den nya utrikespolitiken var
måhända inköpet af den egyptiske khedivens aktier i
Suez-kanalen. Khediven var egare till nära hälften af de
400,000 ursprungliga aktierna i kanalen, och khediven
fortgick med hvar dag allt hastigare på vägen till sin ruin.
Han var så godt som bankruttmessig. Hans 176,000 aktier
kommo ut i marknaden, och den 25 november 1875
öfverraskades verlden af underrättelsen, att engelska regeringen
gjort sig till börsspekulant och köpt dem för fyra millioner
pund sterling. Idén var ej regeringens egen. Utgifvaren
af en aftontidning i London, mr Frederick Greenwood, var
den man, i hvars hufvud den först upprunnit. Han
meddelade den åt premierministern. Disraeli fann behag i
planen, och aktierna uppköptes genast för engelska
regeringens räkning. Sällan har i vår tid någon regeringsåtgärd
mottagits med ett så allmänt bifall. Londontidningarna
utbröto i en korus af beundran. Londonklubbarna voro
förtjusta. Luften återskallade af loford öfver det mod
och den energi, ministären utvecklat. Om här och der
en svag röst höjdes för att antyda, att köpet var ett
dåraktigt företag, att det var onyttigt och ej öfverensstämmande
med regeringens värdighet, dränktes genast denna
lågsinnade föreställning i ett anskri af förnärmad
patriotism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
