Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Kongressen i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helt öppet hvad man i England tänkte eller befarade, och
kejsaren gaf i sitt svar den heligaste försäkran, att han ej
hade den minsta afsigt att besätta Konstantinopel och att,
om han af händelserna tvunges att besätta någon del af
Bulgarien, det endast skulle bli för en tid och tills de
kristnes säkerhet blifvit tryggad. Lord Derby föreslog
nu, att en konferens af de europeiska makterna skulle
hållas i Konstantinopel för att öfverenskomma om något
sätt att på en gång skaffa en bättre styrelse åt Turkiets
särskilda provinser och befolkningar och tillika sörja för
upprätthållande af det osmaniska rikets sjelfständighet och
integritet. Förslaget antogs af alla de stora makterna, och
den 8 november 1876 tillkännagafs det, att lord Salisbury
och sir Henry Elliott, den engelske ambassadören i
Konstantinopel, skulle representera England på konferensen.
Lord Beaconsfield var tydligen fast besluten att återvinna
den popularitet, som blifvit i någon mån försvagad
genom hans olyckliga sätt att behandla de bulgariska
massakrerna. Hans plan var nu att djerft gå Ryssland inpå
lifvet. Han talade stundom om denna makt som en fiende,
hvilken redan förklarat England krig. Utsigterna till en
fredlig biläggning af den europeiska tvisten blefvo allt
mörkare. Lord Beaconsfield tycktes hålla krigshundarna
vid halsbandet och endast vänta på ett lägligt tillfälle för
att släppa lös dem. Det var allmänt bekant, att några af
hans kolleger, i främsta rummet lord Derby och lord
Carnarvon, voro emot all tanke på ett krig och för Turkiets
kristna provinser hyste nästan lika starka sympatier som
Gladstone sjelf. Men alla lugna iakttagare skakade tvinande
på hufvudet, när de tillfrågades, om det vore sannolikt, att
lord Derby eller lord Carnarvon eller båda i förening skulle
kunna bjuda lord Beaconsfield spetsen.
Konferensen i Konstantinopel förmådde ingenting
uträtta. De turkiska statsmännen sökte först ställa de
vesterländska diplomaterna till freds med tillkännagifvandet, att
sultanen gifvit Turkiet en författning, och att ett turkiskt
parlament skulle inrättas, der representanter för alla rikets
särskilda delar skulle kunna föra sina provinsers talan. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
