Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Kongressen i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade ej varit lycklig. Hon hade försökt några stora reformer,
men ej genomfört någon. Hon hade ej tillfredsstält
landtpartiet, till hvilket hon stod i så stora förbindelser.
Maltskatten var ännu, såsom i generationer, en tryckande
börda. Regeringen hade kommit i delo med home-rule-partiet.
Parnell, en ung man som nyligen kommit in i
parlamentet, visade sig snart vara den märkligaste politiker
som uppträdt på den irländska politikens fält sedan den
dag, då John Mitchel affördes från Dublin till Bermuda.
Den af Parnell valda taktiken oroade ej blott regeringen,
den nedsatte äfven hennes anseende. Allmänna meningen
klandrade ministeren, hon visste knapt med hvad skäl, för
det hon tillåtit den så kallade obstruktions-politiken vinna
insteg. Det var tydligt, att ett nytt kapitel i den irländska
agitationen nu öppnats, och de som oroades öfver denna
utsigt kände sig benägna att skjuta skulden på regeringen,
liksom hon, derför att hon händelsevis råkade vara vid
styret, måste vara ansvarig för allt som tilldrog sig under
hennes förvaltning. Mer än af något annat led dock
regeringens anseende af de små krig, i hvilka hon inlåtit sig,
och af det intryck, de gjorde i landet.
Det första af dessa krig var det afghanska. Regeringen
beslöt skicka en ambassad till Shir Ali, en af Dost
Mohameds söner och för närvarande herskare i Kabul, för
att skydda sig mot de ryska intrigerna genom att tillförsäkra
England ett öfvermäktigt inflytande i Afghanistan. Shir
Ali hyste en stark motvilja för att mottaga vare sig en
utomordentlig ambassad eller en ordinarie ministerresident.
Ambassaden afsändes. Den var så talrik, att den mer
liknade en armé än en beskickning. Den lemnade Peshawur
den 21 september 1878, men hejdades på gränsen af en
bland Shir Alis officerare, hvilken vägrade låta den passera,
förr än han erhållit sin herres tillåtelse dertill. Detta
uppskof förstorades af de första underrättelserna till ett
oförsynt afvisande. Sändebudet befaldes fortsätta marschen,
och inom kort var ambassaden förvandlad till en flendtlig
armé. Afghanerna gjorde endast ett obetydligt motstånd,
och de engelska trupperna besatte snart Kabul. Shir Ali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
