- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
247

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Kongressen i Berlin.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försoningsåtgärd. Det var tydligt, att parlamentets fullmakt
var i det närmaste tilländalupen. 1879 års session var dess
sjette, och det hade således i alla händelser blott en session
qvar. Från den liberala sidan blefvo uppmaningarna till
regeringen att genast vädja till landet allt högljuddare. Så
förgick vintern. Två eller tre val, som under tiden egde
rum, utföllo till de konservativas fördel. Tillförsigten
började åter stiga bland lord Beaconfields vänner och på samma
gång modet falla bland det stora flertalet af de liberala.
Parlamentet sammanträdde i februari, och regeringen lät
förstå, att det skulle bli en session af strängt arbete.
Plötsligt ändrade hon dock plan. Hon beslöt antaga Gladstones
utmaning och upplösa parlamentet under påskferierna.
Upplösningen egde rum den 24 mars 1880, och valen började.

Redan på valens första dag visade det sig tydligt, att
den konservativa majoriteten var försvunnen. Och hvarje
följande dag röjde allt tydligare den förändring, som egt
rum i allmänna tänkesättet. Nederlaget förvandlades till
vild upplösning. När valen voro förbi, befans det, att det
konservativa partiet ej längre fans till. En majoritet af
120 sände de liberala tillbaka till makten. Ingen liberal
statsman på vår tid hade hittills sett sig understödd af en
sådan armé af anhängare. Det var ett eller ett par ögonblick
af tvekan — af dröjsmål. Drottningen skickade först
efter lord Hartington och derpå efter lord Granville, men hvar
och en visste på förhand, hvem som slutligen skulle komma
till makten. Striden hade på senaste tiden varit den gamla
duellen mellan två stora män. Gladstone hade i några år
ensam utkämpat striden mot lord Beaconsfield. Han hade
dragit sitt parti med sig i mången fara. Han hade mer
än en gång tvungit sina anhängare att kämpa, när mången
af dem helst skulle velat hålla sig på afstånd och ingen
såg någon utsigt till seger. Nu omsider hade striden blifvit
krönt med seger, och det var endast en naturlig följd, att
triumfen skulle föra tillbaka till makten den man, genom
hvars energi och vältalighet den vunnits. Drottningen
skickade efter Gladstone, och nu börjar ett nytt kapitel i
Englands historia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free