- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
253

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i det lilla kriget, öfverrumplade och slogo den engelska
hären två gånger under marschen och tillintetgjorde den
slutligen genom sin stormning af dess ställning på
Majuba-höjden den 27 februari 1881. Den olycklige sir George
Colley sjelf stupade i striden. I England höjdes nu ett
anskri af förbittring och förödmjukelse, och man ropade på
ett hämdetåg mot de trotsiga kolonisterna. Allmänna
meningen i hela Europa stälde sig dock på de käcka
fristatsbornas sida, och äfven i England sjelf höjdes starka röster
för en Englands makt och traditioner värdig politik.
Gladstones regering beslöt äfven lika högsinnadt som klokt sluta
fred med boers. Efter ett kort stillestånd öppnades
fredsunderhandlingar i London, som slutade med Englands
erkännande af Transvaals sjelfständighet mot vilkor, att
fristaten ej utan Englands samtycke skulle få inlåta sig i
några fördrag med främmande makter, liksom den måste
förbinda sig att lemna vissa garantier i afseende på skyddet
af den infödda befolkningens intressen.

Emellertid hade en stor inre fråga, som snart skulle
nästan helt och hållet beherska och utesluta alla andra,
börjat taga regeringens, parlamentets och landets
uppmärksamhet i anspråk. Det var den irländska frågan. Den
tidtals hvilande, men aldrig undanträngda frågan om
unionsaktens upphäfvande och återställande af Irlands sjelfstyrelse
genom ett eget parlament hade, som vi sett, lefvat upp på
nytt i den 1870 började home-rule-rörelsen. Ursprungligen
satt i gång af irländska protestanter under den första
förbittringen öfver den irländska statskyrkans upphäfvande,
hade den småningom spridt sig till den stora katolska
hufvudmassan af befolkningen och i Isaak Butt fått sin förste
nationelle ledare. Så länge han stått i spetsen för den,
hade den, i likhet med repeal-rörelsen under O’Connell,
inskränkt sig till en strängt parlamentarisk opposition och
agitation på möten, der lifliga, stundom äfven häftiga tal
höllos af Butt och hans vänner, men utan att målet
derigenom rycktes ett steg närmare. Under tiden hade en
yngre generation af irländare vuxit upp, som, otåliga öfver
långsamheten i denna taktik eller öfvertygade, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free