Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig kunde leda till något praktiskt resultat, fordrade ett
djerfvare uppträdande, en anfallspolitik. De funno snart
ett vapen, och, eget nog, lånade de äfven detta, liksom
hela idén till rörelsen, från sina motståndare. När
Gladstone genomdref sin stora bill om den irländska
statskyrkans upphäfvande, hade tories sökt hindra dess fortgång
genom föreslående af ändlösa amendement och begagnande
i vidsträcktaste mått af det tillfälle att hålla långa tal,
som underhusets arbetsordning ger i rättigheten att när
som helst föreslå husets ajournering. Så föddes »obstruktionen».
Några unga representanter, som Irland i medlet
af sjutiotalet sände till parlamentet, upptogo nu vapnet
och utbildade snart dess handterande till en fruktansvärd
konst, som tidtals förlamat den engelska lagstiftningen och
mot hvilken hon endast kunnat skydda sig genom
tillgripande af de farligaste medel.
En af de verksammaste och snart den förnämste bland
dessa irländska parlamentsledamöter var Charles Stewart
Parnell. Son till en protestantisk godsegare i grefskapet
Wicklow af engelsk härkomst, tillhörde han sålunda både
genom börd och samhällsställning den herskande klassen,
ty han är sjelf som fadern godsegare. Parnells moder var
en amerikanska, dotter till amiral Stewart, och anses ha haft
en betydlig del i den riktning sonens lif tagit. Parnell fick
sin uppfostran i England. Efter fullbordade universitetsstudier
begaf han sig ut på resor och besökte härunder
äfven sin moders land, hvilket sedermera blifvit hans andra
fädernesland och der han knöt för framtiden vigtiga
förbindelser. Sin offentliga bana började han 1874, då han
vid de allmänna valen uppstäldes som kandidat för sitt
eget grefskap. Han misslyckades dock fullkomligt, och den
sedan så säkre och lugne talaren kom ohjelpligt af sig.
Med karakteristisk seghet försökte han sig redan året derpå
ånyo och blef nu verkligen vald till ledamot för grefskapet
Meath, hvilken plats han 1880 utbytte mot en af platserna
för Cork. I underhuset var han i början länge en »tyst
ledamot», och det var endast småningom han vann det
stora anseende som talare, ingen numera bestrider honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
