Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sitt yttre har Parnell ingenting som fängslar. Gestalten
med sitt magra och bleka amerikanska ansigte gör långt
ifrån något sympatiskt intryck, och föredraget är oftast för
kyligt och afmätt att kunna verka anslående. Hans tal
sakna all anstrykning af entusiasm, en märkvärdig brist
hos en agitator, som visat sig kunna hänföra massor. Om
underhuset, trots dessa brister, med spänd uppmärksamhet
lyssnar till ledamoten för Cork, kommer det sig deraf, att
han i en ovanlig grad besitter konsten att i ett klart och
träffande språk säga just hvad han vill säga och fullständigt
beherska sitt ämne. Han är nu i sjelfva verket en af
husets främste debattörer.
Det var den nya regeringens afsigt att låta den senaste
tvångslagen gå till ända utan att förnya den och tillika
genom förbättringar i jordlagstiftningen söka ställa Irland
till freds. Hon framlade sålunda en lag om ersättning åt
arrendatorer; som blifvit vräkta på grund af oförmögenhet
att betala arrendet. Billen gick igenom i underhuset, men
förkastades af lorderna med stor majoritet. Tillståndet på
Irland började nu förvärras. Mord på godsherrar och
personer som öfvertagit arrenden efter deras vräkta
innehafvare inträffade flerstädes. Samtidigt blef den året förut
stiftade jordligan, hvars öppet uttalade syfte var att åt
Irlands jordbrukande befolkning återförvärfva eganderätten till
jorden, allt mäktigare. Hon uppmanade jordbrukarne att
ej betala utsugande arrenden, s. k. »rack-rents». En stor
del efterkom med ifver uppmaningen, andra af fruktan för
ligans makt. Denna steg slutligen till en sådan grad, att
en stor deputation af godsegare hos vicekonungen begärde
skydd mot ligans terrorism. Äfven från den liberala sidan
yrkades på tvångsåtgärder mot henne. Regeringen tvekade
länge. Slutligen, då nödropen från godsegarne blefvo allt
starkare, lät hon i november 1880 åtala nitton af ligans chefer,
och främst bland dem Parnell, inför Queen’s Bench i Dublin.
Parnell hade länge hållit sig på afstånd från den agrariska
rörelsen och uteslutande egnat sig åt home-rule-saken, men
då en ny hungersnöd hotade utbryta på Irland 1879,
och den dåvarande förste sekreteraren Lowther, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
