Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Det folkliga reformkrafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FOLKLIGA REFORMKRAFVET.
19
på de svagaste skuldrorna. Jorden, som är aristokratiens
tillhörighet, beskattas därför lindrigt, husskatten är
nedsatt för slott på landsbygden, ty i dem bo aristokraterna,
inkomstskatten undvikes eller nedsättes så mycket som
möjligt, ty aristokraterna skulle ej kunna undandraga sig
den. Men den svältande dagakarlen skattar för allt hvad
han äter och hvad han kläder sig med; han betalar för
sina skor, sina ljus, sin tvål, sitt te och sitt kött; hans
bröd åsättes hungerpris genom tullskydd för att fylla
godsägarens pänning påsar; och om han i förtviflan fångar en
rapphöna eller hare för att stilla sin hunger med, så släpas
han inför domstol, där den adlige godsägaren själf sitter
som ordförande, och dömes vid tredje resan till deportering
för sju år. Aristokraterna börja krig för att få grofva
generalslöner utbetalde åt sina anhöriga och för att
undertrycka friheten i utlandet af fruktan att den skall sprida
sig till England. Med folkets pängar och blod eröfra
aristokraterna kolonier för att skapa feta guvernörsposter. Då
fred någon gång råder hemma, så söka aristokraterna
hålla en så stor här och flotta som möjligt för att kufva
allt missnöje med sitt eget tyranni. Så ljöd folkets
anklagelsedom mot aristokratväldet.
Men det demokratiska reformkrafvet föddes icke af
hat till aristokratien och de bestående orättvisorna. Det
var »de filosofiska radikalerna», som gåfvo form åt folkets
djupa längtan efter ett rättvisare samhällstillstånd. De
franska upplysningsfilosofernas » läror, till stor del
inspirerade af engelsmannen Lockes filosofi, påvärkade mäktigt
de bildade klasserna i England liksom i Europas öfriga
länder. Locke hade lärt, att »som människorna äro alla
samma skapares värk... hans egendom... och som de
alla ha delaktighet i en gemensam natur», så kan man
icke tala om någon medfödd olikhet dem emellan. Denna
filosofi om »den naturliga rätten», om samhället såsom
beroende på ett kontrakt mellan likaberättigade parter, hade
visserligen icke nått ned till den engelska arbetsklassen
i sin abstrakta form, men den stora väckelsen för de
rösträttslösa skarorna kom med de nordamerikanska
koloniernas oafhängighetsförklaring 1776, börjande med de stolta
orden: Alla människor äro skapade jämlika...» och äro
begåfvade med »oafhändeliga rättigheter».
L.
Det var dessa läror som »de filosofiska radikalerna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
