Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
( 192)
bortslumrade i diupet af wår själ, för att
undegå lättsinnighetens och ilskans hånskratt och
förlöjligande.
På landet och i husliga lefwernet har jag
fkänt, hwad den förträfflige Zollikofer sade:
itjenstmannen förgäter der sina oroande of
inwecklade göromål, och kan han ej helt oc
hållet bannlysa sina sorger, så utgjuter har
dem i stötet af sine wänner och förtrogne, d
hans hjerta åter öppnas för glädjen och
hotpet; sorg och bekymmer fly, till dess han dten
samlat nya krafter att fördraga eller afhjklgt
dem. Här afbryter den lärde kedjan af sun
mödosamma undersskningar, träder ut ur
dapyrinthen, och finner ofta i njutningen af de
sinas oskuld och ädla enfald mer sanning oh
tillfredsställelse, mer föda för själ och hjertn,
än i all lärdom och konst. Här erhåller en
hwar det bifall och lof, som han förtjenar;
erhåller det af personer, hwars bifall och lf
äro allt för hans önskan. Här upprättas den
olycklige, tröstas den bedröfwade, återföres
den felande på rätta wägen, och utbredes små
ningom tillfredsställelse och lugn öfwer alla*
Understundom erfara wi, wid landtbysdens
luga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
