Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(249 )
en wi clla. Hans le nadssystem är enkelt och
ädelt, som hans själ. I den mörkaste och
från wer den längst asskilda wrå finner han
sin lycka. Hen älskar endast sanning och
erfald; och den Yhilosophi, som är anspråkslös,
har så betofer och söker endast i sinneslugn
sin sörsta sö-nöj lse.
Jope ckref i sitt tolfte år ett rörande och
angerämt pocme, kwilket innehåller färnan
af denna Philosophi. ”oyckig den, sade han,
som inskränker sina omsorger och önskningar
til ett litet ärft åkersällt, och gläder sig, när
han på egen torfwa får andas sitt
fäderneslands luft, dricka mjölken af sina hjordar, äta
brödet af sina skördar, bära ullen af sina får,
och som träden om sommarn gifwa skugga,
om wintren wärma. Lyckiig den, hwars
timmar, dagar och år sorg:öst och ljufligt förflyta;
som med en sund kropp och lugn själ får,
utan sitt arbetes och sin sömns afbrott, till
bringa sitt lif i en angenäm wederaueckelse och
werksam oskuld. Den som eger allt detta,
kan gerna lefwa och dö obekant; han behöfwer
ingen sten, som säger, hwar han ligger*
* Enklare, roligare och mindre farlig blir
sinnlighetens krets för den, som älskar ett stil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
