Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Öfwer ensamhetens fördelagtiga inflytelse på menniskans hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1*5
gifwenhet, att alla utsigter i ewigheten äro
för oss intet annat, än hwad purpurfärgen
war för den blindfödde; hwilken ahn
föreställde sig, såsom ljudet af en Trompet. *
I denna werlden, så full af twång och
buller, af oro och beswär, äro frihet, ledighet
och lugn oskattbara egodelar; alla längta efter
dem, såsom man på hafwet längtar efter fast
land, och då triumferande öfwerlämnar sig åt
Menniskor af mindre odlat förstånd, tänka att
ewigheten skall tilldela dem allt det, som här
smickrade deras böjelser, önskningar och passioner;
en slut satts, som förnuftet ej kan rättfärdiga.
Jag är åledes allr:eles af samma mening, som
en rygtbar tysk Filosof, Herr Garwe, att sådane
ej kunna i sjelfwa werket hafwa ett ödmjukt
hjerta, som hoppas att Gud skall i ewigheten
belöna dem med werldslig ära och storhet. Det
war detta som föranlät honom säga till en ganska
wacker, ung tysk fru, att hon yasas få i
ewigheten bära en klänning af ett tunt silfwertyg
och en gördel af fjedrarne utaf Kolibri, samt i
himlen gå på mattor af rosenblad, utbredde öfwer
etern. Derföre, då i ett talritt sällskap af
fruntimmer med börd, den frågan wäcktes, om ägten-
skaper skulle fortfara i en annan werld, swarade
alla enhälligt: Gud beware oss derifrån!
Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>