- Project Runeberg -  Enslingen på Johannisskäret. [Förkortad utgåva] / Vol I /
32

(1916) Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2,2 ENSLINGEN PÅ JOHANNISSKÄRET

farliga ankarna och de på bar gärning ertappade
lurendre-jarna, vilka bokstavligen tycktes stå slagna av häpnad.

»Aha, vad är detta — jag kunde väl tro, att I varit ute
på äventyr, eftersom I icke lade till, då jag prejade er!
Skutan var väl för tungt lastad, kan jag förstå, så att I
behövde lossa av lite på vägen, vilket sedan kunde hämtas
•efter befogenhet, som lagman säger. Nå, jag hoppas, att
I utan hinder» — här lät löjtnanten sina fingrar leka på,
^en silverbeslagen pistol — »tillåter, att jag i kungl. maj :ts
och kronans namn får lägga vantarna på dessa fyra gossar»

— han visade på ankarna — »och kanske att I för gammal
bekantskaps skull hjälper Österberg att bära ned dem i
tulljakten !»

Nu rusade Karolus upp, liksom stynget riktigt träffat.

»Herr löjtnant», sade han i en ton, som för dennes öra
iklädde sig det undertryckta raseriets tvungna ödmjukhet,
»jag skall be herr löjtnanten om tillstånd att få tala ett
ord apart!»

»Mycket gärna, vän Karolus, eftersom jag ser, att tigern
tiu fått stryka på foten och I själv haft tillfälle övertyga
•er, att tulljakten — vad väl ingen trodde henne om i sådant
väder — helskinnad letat sig fram till er håla. Tala, tala,
•min hederspascha!»

»Jo, herr löjtnanten vet, att jag aldrig gjort honom
något för när!»

»Icke just mig», svarade Petter Gran, »men dess mer
kunglig maj :t och kronan... fastän I nu under sommaren
hållit er stillsam.»

»Det finns ingen tulltjänsteman på hela Bohusläns kust,
som kan skryta med sådana ögon som löjtnanten, det vet
jag — men ...»

»Jag är mycket smickrad av lovordet, men vidare.»

»... det är allt tungsamt att i alla slags väder ligga ute
och kava i sjön på spaning i norr och söder, öster och
väster, och löjtnanten behövde något riktigt äkta att styrka
sig med... Nå, löjtnanten är för slug att inte förstå mig!
Tag den här konjaksankarn, som är märkt med H. och tre
"kors — den kostar, så sant jag heter Karolus Eliasson, en
riksbanksdaler och tre mark kannan i Helsingör! De
andra, bedyrar jag, innehålla intet annat än rent danskt
brännvin.»

»Karolus, min vän, Herran din Gud skall du icke fresta,
säger skriften, och icke heller överhetens tjänstemän, säger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:36:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enspaj/1/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free