Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 ENSLINGEN PÅ JOHANNISSKÄRET
Fanny, klappande honom om axlarna. »Hur mår
gamlamor och ungamor? Har det nyss varit brev från
Karolus?»
»Just i går, mamsell lilla, och han är snart på
hemvägen. Men, vad jag skulle säga, så menar jag att också
någon annan är på hemvägen! Ännu har gubben goda
ögon... märker herr Letsler den lilla dörjebåten där, som
kommer hitåt? Det är Petter Isakssons båt, och i för’n
står någon, som jag tror skall bli välkommen här på
Johannisskäret !»
»Georg — ack, bäste herr Letsler, det är Georg!»
utbrast Fanny och slog med förtjusning händerna
tillsammans. »Ack, så roligt, så roligt!»
Letsler vände sina blickar utåt sjön för att upptäcka
samma föremål, dock förgäves, ty nu sköt båten bakom
en udde. Men faderns kinder hade för ett ögonblick
antagit den färg, som en glad rörelse skänker, och blicken
hade ett uttryck, vilket Fanny aldrig förr sett.
»Det kan väl knappt vara Georg?» yttrade han och
såg åter på den gamle.
»Jo, min själ, är det inte han! Den pilten känner jag
på så långt avstånd ögat kan skilja. Han är snart här.»
Nu tog båten törn mot bryggan.
Med några steg var Georg — nu en lång och ståtlig
yngling, som Fanny betraktade med en nästan blyg rädsla
— vid faderns sida. Böjande sina knän på hällen förde
han faderns hand till sina läppar. Och nu var det Fanny
som fick det andra famntaget, ehuru hon rodnande
yttrade: »Nej, du är så stor nu, Georg!»
»Du också, söta Fanny, du har skjutit upp så
präktigt som en ros — vad du blivit vacker!»
»I afton», sade Letsler resande sig, och hela hans
vanliga väsende hade lämnat rum för rent mänskliga känslor,
»i afton skall det vara högtid på Johannisskäret! Gå du,
mitt barn» — han nickade åt Fanny — »och sätt på vatten
till te... fader Elias hjälper dig nog till rätta... och när
du fått det färdigt — jag ser att du som vanligt icke glömt
.din lilla korg — så säg oss till!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
