Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE TIDSKIFTET
EN GAMMAL SJÖMAN PÅ LANDBACKEN
XXII.
Efter ankomsten till Göteborg hade Georg en god stund
vandrat genom Masthuggets labyrinter, då han slutligen
stannade utanför ett litet gulmålat hus, prytt med en
kasserad galjonsbild av krigsguden Mars.
»Här», sade Georg till bäraren, som åtföljde honom med
kappsäcken, »här måste det vara!»
Han trädde in i förstugan. Och så vitt man av den yttre
anblicken får döma till det inre, kunde Georg på tro och
heder hava svurit på, att gumman Stormbom var en fru av
det strängaste ordningssinne.
Oberäknat själva gatans märkvärdiga snygghet framför
huset, syntes sanden i förstugan så jämn som om den varit
övergången med en kavelrulle, och granriset var längs
väggarna utlagt i figurer, vilka, om man än icke kunde säga
efter vad slags originaler de voro kopierade, likväl
utmärkte sig för de mest siratliga och ypperliga former.
På den närmaste av de tre dörrarna i förstugan knackade
Georg sakta, och med stor förnöjelse hörde han genast sin
gamle förmans röst i ett kraftfullt: »Härin!»
Nu steg Georg dristigt på, och första syn, som mötte
hans öga, var gubben Stormbom sittande mitt i en liten
kammare med en stor segelhög framför sig. Han var
sysselsatt att sy segel, men för Ögonblicket kratsade han som
bäst ur pipan med märlprimen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
