Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE TIDSKIFTET
HELGENÄS
XXV.
Början av vår historia skildrade den förändring, som
för seglaren uppenbarar sig, då han, lämnande den leende
norska kusten med dess lövklädda holmar, inkommer i
bohuslänska skärgården, denna labyrint av nakna berg och
klippor.
Förflyttar man sig nu från bohuslänska till halländska
kusten, mötes ögat åter av en lika skarpt tecknad motsats.
Inga höga berg, inga klippor och skär giva sjöfåglarna
här något hem. De sandblandade vågorna rulla sig tunga
uppåt det lågsträckta landet, och blicken halkar utan vila
bort utöver omätliga ljunghedar, grå och ödsliga.
På en enda fläck av denna landsträcka hade likväl
naturen bildat ett utomordentligt undantag. Denna fläck
utgjordes av ett i havsbukten utskjutande näs, överskuggat
av väldiga lindar och kastanjer, bland vilka unga barrträd
framtittade.
Vid tiden för vår berättelse stod här en byggnad, som
i anseende till sin besynnerliga stil ådrog sig såväl den
landväga resandes som den sjöfarandes uppmärksamhet.
Mellersta delen av denna byggnad var uppförd av
gråsten, till en höjd vida överstigande längden, så att den,
stående för sig själv, skulle mera liknat ett torn än något
egentligt boningshus. De små glugglika fönstren, jämte
märkena i nedra muren efter fordom infällda gallerluckor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
