Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 ENSLINGEN PÅ JOHANNISSKÄRET
äro eller bliva, då vi lagt noten for att fånga ett
flickhjärta?»
Georg upplyfte hastigt huvudet, rodnade starkt, men sade
ingenting.
Nu ankommo gästerna i stora flockar. Och varje vrå
fick liv.
Snart samlade sig herrarna, under livlig taffelmusik,
omkring det ståtliga bordet, där vinet strömmande, brann och
gnistrade i kristallen. Damerna sutto på de rödklädda
bänkarna i tältet, drucko te och lyssnade på värden, vilken
esomoftast lämnade värdskapet där ute åt Georg, för att
uppfylla sin vackra plikt att underhålla fruntimren med
intressanta historier.
Sedan sällskapet omkring bordet slutat förspelet till den
supé, som man, att döma av begynnelsen, kunde vänta sig
bliva fullt värdig den liberale kaptenen på en väldig
ostindie-farare, intogo de blåsande apollosönerna en nödvändig
förstärkning för de mödor, som väntade dem, och begåvo sig,
då allt vad till serveringen hörde var undanröjt, på sin
luftiga vandring uppför vanten till märsen. Och snart hördes
därifrån toner så harmoniskt inbjudande, att damernas små
fötter redan började röra sig.
Nu äntligen gav kaptenen signal med näsduken. Valsen
uppspeltes.
XXXIV.
Men om redan första avdelningen av aftonens nöje
förtjuste gästerna, erkände de likväl enhälligt, att det egentliga
livet kom i den andra. Det var nu tillräckligt mörkt för att
tänka på anbringandet av upplysningen. Och medan under
dansens uppehåll en rikedom av frukter och glacer
kring-bjöds i tälten, salongen och styrmanshytterna, vilka voro
inrättade till toalettrum för damerna, sprang Georg fram
och åter på däck och utdelade sina befallningar, varefter
snart en mängd dunkla figurer i alla riktningar klättrade
uppåt tågverket.
Inom en kvarts timme skimrade hundratals väl eklärerade
lanternor mot den allt mer och mer mörknande
sommarhimmeln, och ovan orkestern i märsen voro färgade lyktor så
sinnrikt anbragta, att de formerade ett E och ett U, åter ett
nytt galanteri av kapten Broscher för Elvira. Genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
