Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
Jag led av trånsjuka under den långa skilsmässan från
Helgenäs och beslöt att återvända hem.
Richards enträgna böner, att jag skulle taga vägen över
Danmark, avslog jag beslutsamt. Jag ville icke utmana
ödet... Det hann mig tyvärr ändå.
Det var under hösten jag återkom till Helgenäs.
Hur många gånger sade ej Ignelius: »Herr baron skulle
gifta sig — då är jag viss om, att det bleve som förr i
de goda dagarna, när baron var munter och lycklig!»
»Det är förgäves», yttrade jag till Ignelius, »jag kan
icke bli kär.»
»Aj aj», sade den trogne själen och skakade på huvudet
— »härbärget är kanske upptaget, och därför får ingen ny
gäst rum.»
»Vad betyda dessa fantasier?» utbrast jag nästan strängt.
Det förtröt mig, att någon genomskådat mig.
»Ingenting, herr baron!» var hans enda svar, och han
drog sig med en suck tillbaka.
Vi återtogo ej ämnet förr än långt senare.
Vintern förflöt. Med undantag av en färd till
huvudstaden för att se om ej dess nöjen skulle locka mig med sin
gamla makt — vad de dock icke förmådde — tillbragte jag
tiden på Helgenäs. Under dagarna var biblioteket mitt
sällskap, men under en del av aftonen avhörde jag med ett
eget nöje Ignelius’ berättelser om medlemmarna av vår
familj jämte en mängd traditioner, som voro fästa såväl
vid den som vid själva godset, däribland den om de
hemlighetsfulla trappstenarna.
Flera gånger föreslog mig Ignelius, som för dessa
stenar hade ett slags helig fruktan, att låta sänka dem. Men
kunde jag väl förmå mig att för en dylik vidskepelse
beröva tornet dess intressantaste prydnad? Det hade varit
ett vansinne att tro, det lycka eller olycka förband sig
därmed !
Vid vårens ankomst fick jag brev från Richard. »Om
du ej heller i år kommer», skrev han, »så låt oss så gott
slita det sista bandet — ty då ser j ag, att vår vänskap
endast varit en ihålig ungdomsdröm.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>