Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde aldrig passa sig bättre än just nu, då jag i alla fai)
tänkt att skicka ett lass torrfisk till Sanne marknad.
Sedan packorna blivit lagda på botten av långkärran och fått
sitt tillbörliga halmlager, staplas därovan ett helt berg av
långor och torsk, och se’n vill jag se vem som kan
förtänka Rasmusson att forsla sin fisk vart han behagar. Men
för att fullkomligt lugna dig, så lovar jag att i morgon
tidigt, så fort j ag kommer. hem från Ersängen, sj älv ge
mig över till Rössö. Och är det ej sanning i vart ord jag
hört, så svär jag dig, att säckarna skola få ligga kvar och
Rasmusson fara med bara fisken!»
»Detta är snällt och klokt av pappa! Men huru vil i
pappa utröna rätta sammanhanget: fru Strömsten kan ju
själv vara förd bakom ljuset?»
»J°> Jag tänker göra besök hos den sjuke. I sorgens
och nödens stund glömmes ju alltid allt groll, och gamla
vänner uppsöka då varandra. Jag har naturligtvis blivit
så ledsen över den olycka, som hänt honom, att jag ej haft
någon ro, innan jag fått visa honom mitt deltagande.»
»Och det skulle han tro?»
»Jag ger kan vad han tror, bara jag får se honom!
Kanske inbillar han sig också, att jag söker förlikning på fullt
allvar — och det kan han gärna trösta sig med, tills jag
får mina varor i säkerhet.»
»Jaså, nu förstår jag pappas mening!» sade Fanny
rodnande. »Men det ber jag allvarligt, att pappa icke
förnedrar oss genom att giva honom vinkar, som, i fall de
togo skruv, pappa just på ett vackert sätt ville begagna
sig av!»
’ »Se se, se så, jag ärnar icke säga ett ord i den
vägen ... Men vet du, min flicka, du får visst vara så rask
och själv föra hem vad du fört bort! Jag tänker, att du i
morgon förmiddag, om vädret faller sig gynnsamt, gör en
liten tur till Johannisskäret — det blir vad som minst ger
anledning till misstankar. Berndt och Sven följa med för
att ro dig. Sedan du därpå lämnat Graverna, vilket icke
bör ske förr än det skymt en stund, lägger du i hemvägen
till vid Mossholmen. Ser du då två ljus i vänstra
vindskammarfönstret härifrån Strand, så vet du, att jag funnit
vägen ren. Har jag däremot förmärkt minsta tecken till
fara, är där mörkt, och i den händelsen låter du godset
ligga orört.»
»Det må ske... Men pappa bör också iaktta den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
