Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmer, helt och hållet bemästrad av sitt öde. »Du
glömmer allt för dina griller!»
»Visst icke, pappa: Lisa har nog lagat vatten i ordning.
Men jag går ej in förrän jag genomsökt hålvägen här på
sidan!»
»Alltför gärna då, om det roar dig på egen hand. Men
nu måste Berndt följa med mig tillbaks till boden — vi
ha mycket att ställa i ordning där ännu: jag skall räkna
och sortera packorna!» Och utan att akta på Fannys
böner, gick han med Berndt och lyktan till sjöboden.
Ett par ögonblick stod Fanny obeslutsam om hon skulle
hämta en annan lykta och ensam ge sig ut igen. Men då
hon betänkte hur förfärligt det skulle bli, om hon så utan
skydd råkade i händerna på den skändlige Gran, övergav
hon sitt beslut och gick långsamt uppåt huset.
»Båten måtte väl aldrig kunna upptäckas, om de ge sig
ut att speja?» viskade jaktlöjtnanten och drog åter andan,
»Fan ock upptäckes den: så långt härifrån som vi
landade, gå de inte — och se*n drog jag honom så väl under
berget och vräkte så mycket havstång på honom, att de
aldrig snoka opp den ... Men annars skulle jag ödmjukast
fråga om inte herr löjtnanten tycker att det vore likaså
gott, att kasta sig över dem nu, medan de ha arbetet för
händer? Kommer den lilla satan... jagjnenar mamsell
Fanny... ner igen, är det säkert att härligheten vräks i
sjön, bara hon hör första steget av oss, och det hör hon, om
vi också ginge som kattor!»
»Duger icke!» var herr Tures avgörande svar. »Vi skola
ej låta en enda vinst gå oss ur händerna: när förmannen
kommit ©ch godset är på lasset, då är tid att handla.»
»Men om vi under tiden bli upptäckta, så farväl med
hela kalaset!»
»Var lugn:, jag gör ingenting utan att betänka det! Men
för alla händelser skola vi dra oss längre ned mot
körvägen och gömma oss bland stenrösena.»
Kalle mumlade något inom sig, som icke lät olikt en
klagan över onödigt söl och ett förmenande, att väl andra skäl
än forbondens ankomst hindrade hans förman att uppfylla
den plikt, som redan kunnat vara undangjord — icke, att
ej Kalle på sina fem fingrar visste att en förökad vinst
skulle tillfalla dem om hästar och körredskap dömdes
förbrutna, men det syntes för hans klara förnuft orimligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
