Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - back-snatch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
back-snatch
F Talspråk. 70 P Lågt språk.
baffler
slags klumpig dans bland de lägsta
folkklasserna. rv-speed, s. andra drifhjulet
å en svarfstol. ^-Square, s. vinkelhake
med tjockt anslag. ~-Staff, s. Jakobsstaf
(förr bruklig middagshöjdmätare). ~Stail*(S),S.bak-
trappa; kökstrappa; löntrappa; a. från
baksidan; indirekt, på bakvägar, oärlig. ~
-Stay, s. sjö. bardun. ~-Stitch, s.
efter-styng; stickning. ~-Strap, s. stropp på
seldon; pl. se Hessians. ~-Stream, s.
bakström. ~-Street,s. bakgata. ~-Stl*0ke,
s. mek. bakslag. ^-Swanked, a.
svank-ryggig- ~-SWeep (of the waves), s.
mot-sjö, svallvåg från stranden. ~-SW0rd, s.
huggvärja; fäktkäpp med korgfäste jfr
single-stick. ~-t00ls, s. pl.
bokbindar-stämplar, filetter. ~-train, s. jämv.
återvändande tåg. ~-trick, s. anfall bakifrån;
knep vid brottning hvarigenom man
kommer åt sin motståndare bakifrån.
~velvet, s. kyprad sammet. ~water,
s. bakvatten; uppdämdt flodvatten;
det af ett vattenhjul bakåt kastade
vattnet. ^WOOdS, s. pl. aflägsna
skogstrakter på gränserna af nyodladt land,
is. de vestliga urskogarna i N. Amerika.
woodsman, 5. nybyggare i de vestliga
urskogarna i N. Amerika. ~-W00l, s.
ryggull (bästa slags uii). ~W0rm, s. trådmask
hos falkar etc. ^-wounding, a. sårande i
ryggen, bakifrån; baktalande. ~ed, -t,
pp.; a. med ...rygg (t. ex. broadly
broad-med bred rygg); sittande på ryggen af
ngn el. ngt. ~er, -ur, s. en som för bakåt; en
som bestiger (ryggen af ngn ei. ngt);
»ryggstöd», en som understödjer ngn, som »håller
ngn ryggen fri»; en som »håller»(vad) på
ngn, etc. jfr back, v.; byg. smalt skiffer lagdt
på de andra. ~ing, -ing, häckning;
stöd, bistånd; utanskrift, adress på ett
bref; förseende med rygg; tekn. rygg Pà
en bok etc.; fyllningsmur; träverk
(»häckning») bakom pansarplåt; bottenväf i
sammet etc.; inridning; grönt till
blombuketter; ~ of the wind, vindens dragning
motsols. ~ward, -wård, a. bakvänd;
bakåt vänd; långsam, sen, trög (in, i; to,
att); ej långt försigkommen, »på
efterkälken»; försumlig (in payments); ovillig;
tveksam; förgången; ad. (äfv. ~WardS,
-wurds) baktill, bakpå, bakåt,
baklänges; tillbaka; to be ~ in the world, vara
i klena omständigheter. ~wardSy,-wurdli,
ad. bakvändt; motsträfvigt; förvändt.
wardness, -wurdnës,s. långsamhet,
tröghet; senfärdighet; egenskap att ej vara
nog försigkommen (in, i); motvillighet.
baCOn, ba’kn, s. fläsk, skinka saltad o. rökt;
svin; to save one’s slippa helskinnad
undan, ^-faced, a. F med fylligt ansigte.
~-fed, a. gödd, fet. *v-hog, s. gödsvin.
Baconian, bàk6’niån, a. hörande till filosofen
Bacon (Baco af Verulam).
baculometry, båkul6m’ëtri, s. mätning med
stänger.
bad, bad, a. (komp. WOrSß, wërs; sup.
WOrSt, wlrst), dålig; ond, elak; osund;
sjuk; ankommen, skämd; fördärfvad,
lastbar; falsk om mynt; skadlig (for);
oskicklig; olycklig; si. svår; ~ courses,
dålig vandel; ~ egg, rötägg äfv. bild.; ~
fortune, olycka; ^ growth, missväxt; ~
papers,hand. F »sämre (värdelösa) papper»
växlar, etc.; ~ weeds, ogräs; ~ words,
skymford; ~ blood, ~ hours, ~ odour, etc. se under
dessa subst.; ~ of a fever, febersjuk; it is
~ °f you> dßt är elakt (illa gjordt) af er;
the best (F förk. af it is a ** one at the
best), i bästa fall ganska dålig; things are
(go) ~ with hirn, det är illa stäldt (går
illa) för honom; to make ~ worse, förvärra
saken; (to go) from ~ to worse, (blifva)
alt värre; to go to the si. komma på
förfall, på villovägar; bli ruinerad. ~ly,
-li,ad.illa, dåligt; F is. Am. svåra, mycket;
~ off, illa däran. ~neSS, -nes, s. ondska,
elakhet; dålighet, dålig beskaffenhet;
osundhet; skadlighet.
bade, båd, imp. af bid.
badge,bådj, s. kännetecken som bäres, (tjänste-)
märke; äretecken, ordenstecken; mii.
distinktionstecken; sjö.nedre sidogalleri;
va.% beteckna, utmärka med särskildt
(äre)tecken. ~leSS, -lës, a. utan badge.
~r, (1.) -ur, s. en som är berättigad att
bära badge.
badger, (2.) bådj’ur, 5. zool. gräfling (Meles
taxus); måi. pensel af gräfsvinshår;
pri-viligierad spanmålshandlaref; va.
ansätta, plåga, ^-legged, a. med ben af
olika längd, ^ing, -ing, a. o. s. plågande,
badigeon, badidj’un, båd’izhun, s.
bild-huggarkitt; snickarekitt af sågspån och
lim att fylla sprickor i trä; ett slags gulaktig
färg hvarmed murar bestrykas,
badly, båd’li, badness, båd’nës, se under bad.
badminton, bad’mintun, s. ett slags spel i
fria luften liknande laion-tennis; ett slags
dryck af kryddadt och sötadt rödvin.
baffaty, båf åti, baffetas, baftas, båf’tås, 5.
ett ostindiskt bomullstyg,
baffle, båfl, va. gäcka, svika; bedraga,
lura; omintetgöra förhoppningar; göra flat,
förvirra; Öfvergå ngns förväntan el. förmåga;
trotsa ali beskrifning el. alla bemödanden; vn. †
begå bedrägeri; sjö. kasta om vinden. ~r,
-ur. s. den, det som gäckar, etc.; ngt som
bringar en ur fattningen, som kommer
ki fate, å: far, å: fall, a: fat, å: fast, è: mete, è: inet, è: her, 1: fine, i; fin, J: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
