Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - discretion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
discretion
# Mindre brukligt. 327 † Föråldradt.
disenchant
(gifva sig) utan vilkor, på nåd och onåd;
it is at your det beror helt och hållet
på er; to arrive at (come to) years of
komma till mogen (stadgad) ålder; to
leave (submit) to one’s lemna
(öfverlemna sig) åt ngns godtfinnande. ~al,
-al, -.ary, -an, a. beroende på ngns
godtfinnande ; oinskränkt makt. ~ally, -ali,
~arily7 -arill, ad. efter godtfinnande,
discretive, diskre’tiv, a. åtskiljande; gram.
log. disjunktiv; adversativ.
discriminate, diskrim’in åt, a. åtskild; va.
åtskilja (from), urskilja; vn. finna, göra
(en fin) skilnad (between, mellan begrepp:
skilja på... och...). ~ness, -nës, s. skilnad,
olikhet. discriminating, -ing, prt.; a.
skarpsinnig, discrimination, -nà’sjån, s.
skiljande; åtskilnad (between, mellan);
» förmåga att finna skilnad, urskilning,
skarpsinne; skiljemärke, kännetecken;
a nice fin urskilning. discriminative,
-iv, a. åtskiljande; utmärkande,
karakteristisk. discriminator, -ur, 5. en som
gör åtskilnad, som finner sldlnader,
urskilj are. discriminatory, -åri, a. se föreg. a.
disci ’Own, diskrau’n, va. beröfva ngn kronan;
afsätta konung.
discruciating f, diskro’sjiating, se ■
excruciating.
discubitory clisku’blturi, a.
tillbakalutande, gjord att ligga lutad mot om stolar,
disculpate †, diskål’påt, etc., se exculpate.
discumber %, dislmm’bur, se disencumber.
discursion, diskë’rsjån, s. farande från ett
till ett annat is. wid. om tai.
discursive, diske’rsiv, a. löpande hit och
dit; afvikande från ämnet; räsonnerande
jfr vid. discursory. ~neSS, -nës, s.
egenskap att vara discursive. diSCUrSOry,
-såri, a. räsonnerande; fortgående från
premisser till slutsatser, dragande
slutsatser; bevisande; logisk,
discus, iat., dis’kås, s. (pl. ~es, -ëz, ei. disci,
dis’i) antik, diskus, kastskifva; bot. disk,
jfr vid. disk.
diSCUSS, diskås’, va. sönderbryta†; afkasta
†; med. fördela, borttaga genom
fördelning bölder, utslag; särsk. jur. undersöka;
behandla, betrakta ett ämne från alla sidor,
is. muntiigen afhandla, diskutera, dryfta;
F smaka (på), förtära (an orange etc.),
tömma (a gla,ss of loine). ~er, -år, s. en
som diskuterar etc. ~ing, -ing, prt.; s.
se föij. ^ion, -kåsj’un, s. undersökning,
granskning; diskussion (äfv. mat. of an
equation etc.); muntlig förhandling,
meningsutbyte, dryftning; med. fördelning;
the subject in (under) ~ ei. set down for
ämnet som är förelagdt till behandling,
diskussionsämne, ^ional, -kåsj’ånål, a.
diskussions-. ~ive, -iv, a. o. 5. med. se följ.
discutient, disku’sjënt, a. afgörande †; med.
fördelande; s. fördelande medel,
disdain, disda’n, va. anse under sin
värdighet, försmå (to, att ei. med prt.), förakta
handlingar, karaktärer; S. förakt, motvilja;
ringaktning; högmod; to regard with
»se ned på», förakta ngn; to treat with
föraktfullt bemöta. ~ful, -ful, a.
föraktfull; uttryckande förakt; högmodig.
fulness, -fulnës, s. förakt, högmod,
disdiapason, disdiapa’zon, s. äldre mus. två
oktaver.
disease, dize’z, s. sjukdom äfv. bild.: ett ondt,
svårt missförhållande (t. ex. i samhället); oro,
bekymmer †; va. † (in. i pp.) göra sjuk;
smitta; oroa. -d, pp.; a. sjuk (in, i;
loith, af, i); sjuklig. ~dneSS, -ëdnës, s.
sjukdom, sjuklighet. ~ful †, -ful, a.
sjuklig; osund; oroande. ~ment †, -mënt, s.
oro, bekymmer,
disedge % disëdj’, va. göra trubbig;
förslöa; döfva smärta. ~d, -t, pp.; a. slö.
disembark, disëmbå’rk, va. landsätta trupper;
lossa skeppslast; VU. utskeppa sig;
landstiga. -ation, -à’sjån, s. landsättning,
utskeppning; lossning; landstigning,
disembarrass, disëmbår’ås, va. befria,
lösgöra (from, of från, ur trassel, besvär),
ment, -mënt, s. befrielse, lösgörande,
disembay, disëmbå’, va. klarera från en
bugt (vik),
disembellish, disëmbërisj, va. beröfva
prydnad.
disembitter, disëmbifår, va. borttaga
bitterhet från; förljufva,
disembodied, disëmbéd’id, pp. af följ.; a. utan
kropp.
disembody, disëmbod’i, va. befria från
kroppen; upplösa en (miiitär)kår; entlediga,
af-skeda manskap.
disembogue, disëmbo’g, va. eg. om floder
utgjuta, uttömma sitt vatten, sina böljor; vn.
utgjuta sitt innehåll, uttömma sig;
utflyta, hafva sitt utlopp (into, i); fara
(segla) Ut ur en flodmynning o. d. ~ITient,
-mënt, s. utflöde, utlopp,
disembowel, disëmbau’ël, va. taga
inälfvorna ur; taga fram ur inälfvorna ss.
spindeln sin tråd.
disembroil, disëmbrojl’, se disentangle.
disemploy, disèmploj’, va. afskeda ur
tjänsten. ~ed, -d, pp.’, a. afskedad, utan
tjänst. ~ment, -mënt, s. tillstånd att
vara utan tjänst,
disenable, disënà’bi, se disable.
disenchant, disëntjå’nt, va. lösa ur
förtrollning; taga ngn ur en villa, ur förtjusning.
6: note, è: do, o: nor, o: not, å: tube, ü: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
