Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dol(l)man ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dol(l)man
F Talspråk. 346 P Lågt språk.
dominical
dol(l)man, d6l’mån, S. dolman (turk. el. ungersk
röck); husartröja, kort vapenrock med
snören öfver bröstet; ett slags
fruntimmerskappa,
dolly, dol’i, a. lik en docka; barnslig,
enfaldig; S. barnspr. docka; tekn. nitstock
(litet städ); bärg. en inrättning hvarmed
omröres vid malmvaskning; ett
tvättredskap : en käpp klufven i ändan. ~-shop,
s. lumphandel, ofta tillika olagligt
pantlåne-kontor. ~-tllb, s. vaskkar; tvättkar.
dolmen, d6l’mën, s. keltiskt stenkummel i
form af ett bord, bordsten.
dolomite, dol’omlt, S. min. dolomit (kornig tät
bitterspat); the (D)^s, södra Tyroleralperna.
dolomitic, -mit’ik, a.
dolor †, lat., do’lur, s. smärta, plåga, sorg;
klagan. ^iferOUS, -if’urus, a. smärtande,
smärtbringande. ^ific(al), -ifik(ål), a.
smärtsam, plågsam; sorgbringande.
OUS, -ås, a. sorglig; smärtsam, bedröflig;
a ~ sigh, en suck af smärta,
dolphin, dol’fin, s. zool. delfin, springare j
(DelphinuS delphis); ofta bland sjömän namn |
på Coryphene, s. d. o.; byg. etc. prydnad i
form af en delfin, ss. handtag på äldre
kanoner; sjö. spira el. d. använd såsom fÖrtÖj-
ningsboj; pållare; tågkrans kring en
mast till stöd för vurstarna; fyrv. dykare,
vattensvärmare. ~-fly, s. en art bladlöss
på bönor. ~-oil, s. delfintran. ~et †,
-ët, s. delfinhona.
dolt, dolt, s. dumhufvud, tjockskalle; »drub,
drummel, tÖlp; vn. % bära sig dumt åt;
förnöta tiden dåraktigt. ~ish, -isj, a.
dum; »drullig», drumlig, tölpig.
~ish-neSS, -isjnës, s. dumhet; tölpaktighet.
domain, domå’n, s. välde, rike,
besittningar, område, äfv. biid.; kronogods, domän,
statsjord (: public hufvudgård(ens
hemjord, jfr demesne)-, jur. full
eganderätt till jordegendom; right of eminent
kronans högsta rätt till ali jord.
domal, do’mål, a. astrol, hörande till ett af
himmelens tolf hus.
domanial domå’niål, a. af domain.
dome, dom, s. byg. dom, kupol, kupigt tak;
dom, domkyrka >(<; poet. byggnad; tekn.
kupol, kupig huf öfver en ugn etc., hatt på
bränvinspanna; kristallogr. dom på ett prisma.
~d, -d, a. försedd med en dome.
Domesday, do’mzda, s. se dooms-day. ~
-book, s. jordebok (eg. den af Yilh.
Eröfraren upprättade),
domestic, domes’tik, a. hörande till huset,
hemmet, familjen, hushållet: hus-, hem-,
hushålls-; enskild, privat; huslig;
hemtam, tam; inhemsk; hemgjord; s. eg. en
som är i ngn annans hus)fC; tjänare:
dräng, betjänt ei. piga, pl. tjänstfolk;^/,
husliga angelägenheter; pl. Am. hand. alster
af husslöjd, is. hemväfda bomullstyger;
<v> animals, husdjur; appliances,
husgeråd (redskap); ~ art, husslöjd, hemslöjd;
<x/ boiler, kökskittel; ~ chaplain,
huspredikant; ~ consumption, förbrukning
inom landet; <%/ dissentions,
familjetvi-stigheter; ~ loan, statslån upptaget
inom landet; ~ peace, husfred; ~
servant, tjänare (piga) inom hus; ~ trade,
inrikes handel; ~ war, inbördes krig,
borgerligt krig. ~al †, -ål, a. se föreg.
~ate, -åt, va. göra huslig, göra
hemmastadd ei. hemtam; tämja djur; uppdraga i
trädgård ei. växthus, odla växter; ~ one’s
self, draga sig tillbaka till det enskilda
lifvet; taga sin bostad, slå sig ned {with,
hos), nation, -ka’sjun, 5. öfvergående
till privatlifvet; tillbakadraget
lefnadssätt; huslighet; tämjande; odling af växter.
~ity, -stis’iti, s. huslighet; husligt lif,
hemlif, jfr domestic; tamt tillstånd,
domett, dom’ët, ,5. ett slätt halfylletyg,
domical, dom’ikål, a. dom-, jfr dome.
domicile, dom’isil, 5. stadigvarande bostad,
hemvist (jur. där man är skattskrifven); hand.
domicil, betalningsort för en växel; va.
göra bofast, bosätta. ~d, -d, pp.; a.
bosatt; hand. domicilierad växel.
domiciliary, domisil’juri, a. bostads-; ~
visit, husvisitation. domiciliate, -iàt, va.
bosätta; hand. domiciliera växel; tämja %.
domiciliation, -lia’sjun, 5. bosättning;
bofasthet.
dominance, -ney, d6m’Inåns(i), se
predominance. dominant, -nånt, a. herskande,
rådande; s. mus. dominant, ren kvint; ~
chord, dominantackord; ~ estate, ~
tenement, jur. egendom berättigad till
ser-vitut af en annan, dominate, -nåt. va.
beherska, styra; vn. ^ herska, råda.
domination, -na’sjun, s. herravälde,
styrelse, makt; envälde, tyranni; pl. bibi.
»herrskap», »herradömen» (ängiaordningar).
dominative, -nåtiv, a. herskande;
hersk-lysten, befallande, dominator, -natur, s.
herskare; herskande makt, styrande
princip,
domine, se dominie.
domineer, domine’r, vn. herska enväldigt,
ei. tyranniskt; spela herre, uppträda
öfvermodigt ei. egenmäktigt; va.
beherska, styra, tyrannisera (äfv. ~ over). —
ing, -mg, prt.; a. befallande, öfvermodig
(in a ~ tone); ~ spirit, hersklystnad.
dominical, domin’ikal, a. Herrens;
söndags-; s. † söndag; Herrens bön; ~ letter,
söndagsbokstaf; ~ prayer, Herrens bön.
å: fate, å: far, å: fall, à: fat, å: fast, <h mete, è: met, è: her, 1: fine 1: fin, | fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
