- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
373

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - easy ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

easy

)(( Mindre brukligt. 378 † Föråldradt.

ecclesiastical

backarna»)! to make one göra ngn
ogenerad, hemmastadd; lugna, trösta ngn
(about, i afseende på); to take it taga
saken lugnt; to take work »ej förta’
sig»; a lady of ~ virtue, ett lättfärdigt
fruntimmer; under ~ sail, sjö. under små
segel. ~-Chair, s. länstol, stoppad
hvil-stol. ~-going, a. sorglös, bekymmerslös;
(som) ej (tager det) noga, fri af sig,
ogenerad; obesvärad, otvungen (äfv. manners
o. d.).

eat, èt, va. (imp. eat, èt, ate, ët; pp. ~en,

-n, eat †, èt) äta; bild. förtära, tära på;
fräta; Am. bespisa; vn. äta (of, af), spisa
(at a table; off, ur, på t. ex. plate); fräta,
tära; låta äta sig, (med ad. ei. ap.) vara
så och så att äta, smaka, jfr ex.; ~ one’s
heart, rufva öfver sina sorger ei.
missräkningar; ~ one’s words, taga sina ord
tillbaka; ~ away, (jfr away) äfr. bild.
uppsluka, förtära; ~ into, äta sig in i, tära
på, fräta på; ~ out, förtära, småningom
förstöra; ~ out of house and home, wid.
äta ut från hus och hem; ~ up, äta upp;
^ well, »lefva godt»; om mat vara lättäten,
smaka godt; it short, om bröd o. d. det
är mört; om kött o. d. det är inte trådigt.
~able, -abl, a. ätbar; s. oftast i pl.
matvaror. ~age, -adj, s. se eddish. ~er, -ur,
s. ätare; frätmedel; a little (poor, small)
en som är »liten» i maten. ~-ing, -ing,
prt.; s. ätande; mat, föda; good god
mat. ~ing-house, s. spiskvarter, källare,
restaurant.

eaves, èvz, s. byg. takfot, takskägg;
takränna (: ~-trough). ~-board, ~-catch, 5.

byg. ribba (jfr arris-fillet) påspikad utefter
takfoten för att höja **-course. ~-C0UrS6,
s. nedersta raden af takskiffer ei. d.
drop, s. takdropp, vatten som droppar
från takfoten; vn. lyssna eg. under fönster

o. d. ~dropper, s. lyssnare, ^dropping,

prt.; S. lyssnande vid dörrar etc. ~-lath, se
f^-boarcl. ^-mouldings, s. pl. byg. tak-

gesims.

ebb, ëb, s. ebb; wid. aftagande, sjunkande,
förfall; vn. rinna ut, falla ut om tidvattnet;
bild. sjunka (tillbaka) ned, aftaga,
förfalla; to be at a (low) bild. stå lågt,
»vara på upphällningen». tide, s. ebb.
~ing, -ing, prt.; s. tidvattnets
utrinnande, ebb, jfr ebb; my money is <%/, mina
pengar taga snart slut.

Ebionite, e’bionit, 5. ebionit (en jude kristen
sekt); a. ebionitisk.

ebon, eb’on, a. af ebenholts, lik
eben-holts; poet. svart, mörk. ~ist, -ist, s.
konstsnickare, sjatullmakare. ~ite, -it,
s. ebonit, härdad (horniserad) kautsjuk.

~ize, -iz, va. göra lik ebenholts;
svart-betsa; wid. aiim. svärta, göra mörk (t. ex.
hyn). ~y, -i, s. ebenholts; ~ of the Alps,
bot. oäkta ebenholts, guldregn (Cytisus
Laburnum); black äkta ebenholts (af
Diospyros Ebenus, m. a. arter); German
ideträ (af idegran: Taxus); blue blå
ebenholts, luftholts, cayenneholts (af
Nissolia); red röd ebenholts, jfr föij.
sms. o. grenadillo; yellow gul ebenholts
(af trumpetträdet: Bignonia leucoxylon). ~y
-tree, s. ebenholtsträd, jfr ofvan; ofta
eben-träd (en buske Anthyllis Cretica).
ebracteate, ëbråk’tëàt, a. bot. saknande
skärmblad, ebracteolate, -tèolàt, a. bot.
utan enskilda skärmblad,
ebriety, èbri’ëti, s. berusadt tillstånd, rus,

dryckenskap,
ebriosity ebrios’iti, s. onykterhet, lindrigt
rus; fortsatt dryckenskap. ebriOUS,
e’bri-us, a. onykter, berusad; försjunken i
dryckenskap,
ebullience, -ney, ëbul’jëns(i), 5.
öfverkok-ning, sjudande öfver, ebullient, -jënt, a.
kokande öfver, ebullition, -lisj’un, s.
kokning; sjudning, bubbling,
uppväll-ning; wid. uppsvallning, uppbrusning,
utbrott af lidelse.

eburnean, ëbé’rnëan, a. elfenbens-; af
elfenben. eburnification, -nifika’sjun, s.
förvandling till (likhet med) elfenben,
ecaudate, ëkå’dàt, a. bot. utan sporre ei.
dylikt bihang,
eccentric, ëksën’trik, a. geom. mek. excentrisk;
biid. oregelbunden, afvikande från det
vanliga; »egen», besynnerlig, öfverspänd,
fantastisk; s. excentrisk cirkel; ngn ei.
ngt som afviker från det vanliga; mek.
excenter(skifva); ~ (brass-)bell, ~ hoop,
~ strap, excenterring omkring excenterskifvan;
~ chuck, excentrisk patron för excentrisk
svarfning; ~ disk, ~ pulley, ~ sheave, ~
tappet, a wheel, excenterskifva; ~ fork,
~ gab, excentergaffel,
excenterstångs-käk; ~ gear, excenterrörelse (-apparat,
alla dithörande delar : skifva, stång och ring) ;
~ motion, excenterrörelse; ~ rod,
ex-centerstång; ~ throw, excenterns rörelse.
~al, -ål, a. se föreg. a. ~ity, -tris’iti, s.
excentrisitet äfv. bild, jfr ofvan.

ecclesiarch, ëklè’ziårk, s. kyrkofurste.
Ecclesiastes, ëklèsiås’tèz, s. bibi.
Predikare-boken.

ecclesiastic, ëklèsiås’tik, a. ecklesiastik-,
kyrklig, andlig; tillhörande
presterskapet; kyrko-, tillhörande kyrkor (äfv. i yttre
mening, t. ex. ~ metalwork); s. prest. ~al,
-al, a. se föreg, a.; ~ commissioners, Engi.
en korporation af högtbetrodda andliga o. världsliga

<!>: note, 6: do, 6: nor, é: not, A: tube, ft: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free