Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gif ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gif
gift, gif, konj. se if.
giff-gaff, gif’gaf, s. F gåfvor och gengåfvor.
gjffy, ^ßfy-
gift, gift, s. gåfva, skänk (from, of, af; to,
åt, till); gifvande; försynens gåfva,
begåfning, en särskild förmåga, jfr ex.; rätt
att skänka, bortgifva, förläna; a. i sms.
gifven, skänkt; va. (is. i pp.) begåfva,
förläna, utrusta (with, med); the <><j of
speech, talets gåfva; (naturlig)
vältalighet; ~ of nature, natural naturgåfva;
to (infin.) (well) is a o,, att... är en
särskild gåfva (beror på naturanlag); this
living is (lies) in .. .’s oj, ... har rätt att
bortgifva detta pastorat; to have
something as (ei. at) a få ngt till skänks
(gratis); deed of gåfvobref; ~ books,
böcker passande till present; (you must
jiot) look a ~ cask in the bung-hole, ei. a
oj horse in the mouth, ...se en gifven
häst i munnen. —rope, s. sjö.
bogserända, fånglina. ~ed, -ëd, pp.; a.
begåfvad af naturen, rikt utrustad. ^ödfieSS,
-ëdnés, s. rik begåfning,
gig †, gig, 1. va. se engender.
gig, gig, 2. s. snurra; gigg, schäs; sjö.
kaptenens gigg (lättbygd roddbåt); ljuster, jfr fish-oj ;
tekn. ruggcylinder (äfv. —barrel),
rugg-maskin (äfv. —machine, —mill); giga,
fiol † ; yrhätta, jfr giglot; va. ljustra.
gigantean, djigante’an, a. jättelik, jätte-,
gigantic, djigan’tik, a. gigantisk, jättestor,
ofantlig; oerhörd (deed)-, oj crane, se
adjutant, zool.
giggle, gig’l, vn. fnissa, fnittra; s. fnitter.
~r, -ur, s. fnissare. giggling, -ing, prt.;
s. fnissande, fnittrande,
giglet, gig’let, giglot, -lot, a. lättfärdig,
lösaktig; yr, ostadig; s. tanklös yrhätta;
slinka, lättfärdig flicka,
gigot, fr. (zjègo’), djig’ot, s. kokk. fårlår.
gild, gild, va. (imp. o. pp. ~ed> -ëd, o. gilt,
gilt) förgylla äfv. wid.: gifva en lysande
yta, ett skenfagert utseende, utsmycka;
berusa †; ~ over, förgylla. ~en, -ën,
pp. †; a. † förgyld; va. förgylla bild. ~er,
-ur, s. förgyllare; se vid.guilder; oj on wood,
träförgyllare; oir’s wax, etc. se sms. af o,ing.
~ing, -ing, prt.; a. i sms. förgyllnings-,
förgyllar-; s. förgyllande, förgyllaryrke;
förgyllning; ^ by heat, hot oj,
eldförgyllning; ~ in distemper, vattenförgyllning,
jfr distemper-oj. ~ing-brush, s.
förgyllar-pensei. ^ing-size, s. poiiment. ~ing
-wax, 5. glöd vax.
Giles, djilz, 8. pr. Gillis, Egidius;
S:t Egidii församling (en illa beryktad trakt
i London); S:t oj’s Greek, si. tjuf språk,
rot-välska.
gin
gil-hooter, djii’hotur, s. prov. namn på
natt-• b ugglan.
gill, djil, 1. s. mått för dryckesvaror: V4
pint.
gill, gil, 2. s. prov. skogskjusa, -klyfta, trång
ådal.
gill, gil, 8. s. zool. gäl; slör, köttlapp under
näbben på en hönsfågel; kindpåse,
hakpåse; P patt; linhäckla; fallkam i
häck-lingsmaskin (äfv. —frame, —head); prov.
rede, enkel timmerkärra; pl. P kinder;
pl. bot. skifvor på undre sidan af hatten
af en svamp; pl. si. »fadermördare», jfr
oj-collar; to grease one’s o,s, P smörja
kråset; white about (ei. in) the ojs F, blek
om nosen; rädd, feg. —Collar, s. si. hög
skjortkrage. COVer, se oj-lid. —flap,
s. gälhinna, —lid, gällock. —opening,
s. gälspringa,
gill, djil, 4. s. (eg. [G.] pr.: Juliana); jänta,
käresta; slinka; bot. jordrefva(Glechoma
hederacea); öl försatt med jordrefva
(: —ale), —house †, s. öikrog. —flirt,
s. jänta, slinka,
gillie, gil’i, s. Skoti. (tjänst)gosse, page.
gilling,giring,jt?? £.; s.häckiing. —machine,
s. häcklingsmaskin.
gillyflower, djil’iflauur, s. bot. F gyllenlack,
levkoja, jfr stock ~ (: purple oj) 0. wall ~;
Queen’s nattviol (Hesperis).
gilse, gils, s. prov. blanklax.
gilt, gilt, 1. s. prov. ung sugga, gylta.
gilt, gilt, 2. pp. af gild; a. förgyld; s.
förgyllning (själfva metallen); ~ paper,
guldpapper. —edge, s. guldsnitt på en bok.
—edged, a. med guldkant(er); med
guldsnitt. ^head, s. zool. guldbraxen
(Creni-labrus tinca o. Chrysophrys aurata).
gimbal, gim’bal, s. ofta i pl. sjö. etc.
balans-ring, »dubbel upphängning», »balanser» för
kompass, etc. —ring, S. dets. ; tekn.
kompaSS-upphängning på kvarnsten, »balanssegel»,
gjmblet, se gimlet.
gimcrack, djim’krak, s. för akti. leksak,
värdelöst mekaniskt påhitt, struntgrannlåt.
gimlet, gim’lèt, s. handborr, spikborr;
spetsborr; sviclcborr; va. borra (hål i)
med en oj ; sjö. Vl’ida Omkring ankaret. ~
-eye, s. se squint-eye.
gimmal, gim’al, s. mekanism af ledade
ringar, jfr gimbal; se vid. † gimcrack. ~
-bit, s. kedjebett. —ring, s. segimbal-ring.
gimp, gimp, l. a. † el. prov. nätt, fin, snygg;
smärt, smal, späd.
gimp, gimp, 2. s. kantsnören öfverspunna
(ei. inspunna) med silke (äfv. —lace);
va. öf verspinna med silke; kanta, nagga,
skåra,
gin †, gin, l. se begin.
F Talspråk. 522 P. Lågt spr&k.
a: fate, ä: far, å: fall, å: fat, à: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine i: fin, { fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
