Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gush ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gush
F Talspråk. 558 p Lågt språk.
gymnospermous
sande, framströmmande; frambrytande
ström (t. ex. af blod); känslofull utgjutelse,
känsloutbrott, ^incj, -ing,^jö.; a. häftigt
utgjutande sig; öfverströmmande; fallen
för utgjutelser; exalterad; s. se föreg. s.
singly, -ingli, ad. häftigt, i en ström;
med värme, stormande i fråga om känsloutbrott.
gUSSet, gus’et, s. kil i klädesplagg; armspjällj
mek. byg. kilformig skifva till stöd och
förstärkning, snedstötta, hörnstöd.
gust, gust, 1. s. stormby, häftig vindstöt,
väderil; biid. storm, häftigt utbrott (of
passion). ~ful, -ful, (1.) a. stormig, byig.
gust, gust, 2. s. smak äfv. biid.: tycke,
böjelse ; välbehag af ngt som smakas, nöje. ~able,
-abl, a. som kan smakas; smaklig )fC; s. †
ngt som kan smakas, ^ation >|<, -a’sjun,
s. smakande. ~atOry, -aturi, a. som hör
till smakande, smak-; ~ nerves,
smaknerver. ~ful †, -ful, (2.) a. smaklig.
less †, -lès, a. utan smak, fadd. it.,
-Ö, S. se gust, bild.
gusty, gus’ti, a. stormig, byig (day etc.);
biid. lättretlig, uppbrusande; fladdrande,
flammande upp för vinden om en låga.
gut, gut, s. tarm (kanal), ofta i pl.: tarmar;
P buk; P fråsseri †; gatt, trångt pass,
sund; tarmsträng; fiskref; råsilkessnodd
is. till metref; tekn. guldslagarhinna; va.
taga ut inälfvorna på, utskrofva, rensa,
gana sill; tömma (t. ex. en kappsäck, of its
contents, på sitt innehåll), göra rent hus i,
förstöra det inre af ngt (t. ex. the fire r^ted
the house)-, utplundra; greedy
fråssa-re, storätare. ~-C0rd, s. väf. dragsnöre.
~-scraper, s. F birfiiare. ~-spinner, 5.
tillverkare af tarmsträngar. ~-String, s.
tarmsträng. ~-W0rker, se spinner.
wort, s. bot. namn på G-lobularia Alypum
(användes som starkt purgermedel).
gutta, lat., güt/å, s. (pl. -tæ, -té) droppe,
särsk. byg., jfr drop; ~ opaca, -opa’ka, med.
grå starr; ~ serena, -sere’na, med. svart
starr. ~-percha, -pe’rtja, s. guttaperka.
<vte, -tåt, ~ted, -tåtëd, a. bestänkt med
droppar ei. små runda fläckar,
gutter, gut’ur, s. vattenränna, afloppsränna;
rännsten, landsvägsdike; takränna; tekn.
byg. ränna, fåra. fals; bokb. framsnitt på en
bok; pl. Skoti. orenlighet, dy, smuts; va.
urhålka, (rännformigt) fördjupa, fåra, jfr
groove; vn. få rännor, urhålkas; drypa
om ljus; droppa om svett, blod. ’v-blood, s.
Skoti. si. »rännstensunge» (låg, simpel karl).
^-bridge, s. rännstensbro. ~-lane, s. P
strupe, svalg. ~-ledge, s. sjö. luckkarvel,
skärstock. ~-pipe, s. byg. stupränna. ~
-Snipe, 5. si. gatpojke, gatstrykare. ~
-spout, s. takrännstut, -pip. ~-Stick, s.
boktr. bindsteg. ~-stone, s. sköljsten,
rännsten (mynning af ett slaskrör el. -ränna).
~-tile, s. rännformigt urhålkadt taktegel.
~ing, -ing, s. formande i rännor;
takrännor kollekt.; drypande, droppande,
guttifer, gut’ifur, 5. bot. träd som utsvettas
gummi ei. harts. ~0US, - -’- us, a. gifvande
gummi ei. harts, guttiform, -form, a. i
droppform,
guttle †, gut’l,va.o. vn. P sluka, svälja; fråssa.
~r †, -ur, s. fråssare.
guttural, gut’ural, a. hörande till strupen,
strup-; språkv, guttural; s. språkv,
gutturalljud, strupljud. ~ly, -1, ad. i strupen.
~ness, -nes, s. egenskap att vara
guttural.
guy, gi, 1. s. sjö. gaj, afhållsända; förhalare
till lasttackel; topprep; dragtåg för dragnot;
ingeniör. Stag (af järntrådslina o. d.); va. stötta,
fasthålla. pendant, s. sjö. gajskänkling;
~ of the jibboom, klyfvarbomsbardun.
~-rope, s. mii. tältlina.
guy, 2. gi, s. docka föreställande Guy Fawhes
(hufvudmannen i the
gunpowder-plot)fantastiskt utstyrd person, »fågelskrämma»,
»skråpuk»; va. F gäckas med, narra; ~ a
scene, teat. si. narra en medspelande att
skratta.
guze, guz, s. her. eldröd cirkel,
guzzle, guz’l, vn. dricka begärligt; supa,
pimpla; va. begärligt svälja; s. se föij. s.;
äfv. (rus)dryck; bild. afgrund, kloak.
-ur, s. supare, fyllhund; fråssare.
gwiniad, gwyniad, se guiniad.
gyall, gi’al, se gayal.
gybe, 1. se gibe.
gybe, gib, 2. vn. sjö. gipa, fara öfver åt
andra sidan om en bom, ett bomsegel ; va. flytta
Öfver bom.
gyle, gli, djil, s. bryggkar (äfv. <%>-tun); jäst
VÖrt till ättiksberedning.
gymnal, djim’nal, se gimmal.
gymnasium, lat., eg. gr., djimna’zium, s.
gymnastik(-inrättning, -sal etc.);
(icke-engeiskt.is. tyskt) gymnasium, högre läroverk,
gymnast, djim’nast, s. gymnast; lärare i
gymnastik. ~ic, -’ik, a. gymnastisk; s.
gymnastik äfv. bild.: öfning; gymnast.
<^ical, -’ikål, a. se föreg. rt. ~iCS, -’lks, s.
pl. gymnastik ss. konst äfv. bild.
gymnic, djim’nik, ~al, -ål †, se gymnastic,
a.
gymno-, gr., djim’no, a. i sms. vetensk. ord
naken. acarpous, -ka’rpus, a. bot. med
naken frukt, ^sophist, -os’ofist, s. indisk
eremit-filosof. ~Sperm, s. bot. växt med
nakna frön. ^SpermOUS, -spe’rmus, a.
bot. med nakna frön (utan fröhus); hörande
till gymnospermerna.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, k: mete, è: met, è: her, i: fine, fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
