Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gummed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gummed
)|C Mindre brukligt. 557 † Föråldradt.
gummed, gumd, pp. (af gum) gummerad; —
up, igengrodd af olja o. d. som beckat sig.
gummic, gum’ik, a. gummi-.
gummifer,gurn’ifur5s. gummi gifvande växt.
—OUS, -mif’urus, a. gummialst.rande.
gummineSS, gum’ines, s. gummiaktighet,
klibbighet.
gumming, gum’ing,^?^. af gum, l. o. 3.; s. (1.)
sågtänders skärpning; (2.) gummande,
gummering; sjuklig kådautsvettning hos
träd. gummosity, -mos’iti, se gumminess.
gummous, -mus, gummy, -mi, a. af
gummi, gummi-; gummiaktig; klibbig, tjock;
fastklibbad; si. tjock, pussig, lunsig,
gump, gump, s. P tok, stolle, dumhufvud.
gumption, gump’sjun, s. F godt förstånd,
vett, klokhet, klyftighet. gumptious,
-sjus, a. F klok, klyftig; inbilsk,
uppblåst.
gun, gun, s. eldvapen: kanon, bössa,
gevär; skott (ljudet); P tjuf; vn. skjuta, jaga
med bössa; va. föra kanoner ombord på,
bestycka ett fartyg; to discharge (fire, fire
off) a —, aflossa (skjuta med) kanon ei.
gevär; — fired, kanonskott; big —, great
—, grof kanon; si. tongifvande, vigtig ei.
framstående person(lighet), »storgubbe:?;
se vid. great — under great; heavy —s, tungt
artilleri; light —s, fältartilleri; son of a
— P, bof, kanalje; to be in the — P, vara
»på kulan» (berusad), —-ball, s.
kanonkula. —-barrel, s. böss- el. gevärspipa.
—boat, s. kanonbåt. —-Carriage, s.
lavett. —-Case, s. gevärslåda;
kartesch-dosa. —-COttOn, s. bomullskrut. —-deck,
S. sjö. batteri på ett fartyg. —fire, s. mil.
äfv. tidén då morgon- ei. nattskottet går.
—-flint, s. förr gevärsflinta; Am. F öknamn på
inbyggare å Rhode-Island. —-foundery,
s. kanongjuteri, styckebruk. —-hole, s.
kanonglugg, embrasyr. — - ladle, 5.
ladd-skyffel. —-lock, s. gevärslås; art.
kanonlås. —-loop, s. se —1 -hole, —-metal, s.
kanonmetall, -brons, -malm. —picker, s.
art. rymnål. —-port, s. sjö. styckeport;
äfv. se "»-hole, —powder, s. krut; he did
not invent —, »han var ej med när krutet
fans opp»; mining —, bärgskrut;
sporting —, jagtkrut. —powder-mill, s.
krutkvarn. — powder-ore, min. krutmalm
(sjömalm (limonit) i små korn). (G)~powder-plot
(ei. -treason), s. Eng. hist.
krutkonspirationen riktad mot Jakob I; — day,
årsdagen däraf (d. 5:te november). — powder
-tea, s. hand. krutté, finkornigt grönt té
(choucha). —powder-works, 5. pl.
krutbruk. —-practice, s. målskjutning. —
-rack, s. gevärsställning. —-reach, s.
skotthåll, —room, s. sjö. gunrum, office-
rarnes mess; sjö. arkli; rum i ett privat, hus
bössor och jagtredskap. —shot, s. skott;
skottvidd, skotthåll; a. åstadkommen
genom kanonskott (t. ex. — wound); out
of (within) —, utom (inom) skotthåll.
—Smith, s. gevärssmed. — Stick‡, s.
ladd-stock. —StOCk, s. gevärsstock, -kolf.
—-Stone, S. förr ss. projektil nytjad Stenkula.
—- tackle, sjö. kanontackel, sidotaljor
till en lavett; —purchase, sjö. enkel talja,
klapplöpare. —wale, s. gun’el, se gunnel.
~nage -adj, s. ett fartygs bestyck-
ning (antal kanoner). — HSl, -èl, S. sjö.
skarn-däck, brädgång, reling; — bulwark,
ba-stingering. —ner, -ur, s. kanbnier,
artillerist; öfverkonstapel påöriogsmän; skytt,
jägare, jfr "»ning; to kiss (marry) the —
daughter, sjö. si. skämts, bli upplagd på en
kanon och få smaka daggen; —’s level,
—’s square, vattenpass ss. sigtmedei; —’s
quadrant, kvadrant ss. sigtmedei; —’s mate,
sjö. underkonstapel vid flottan. —nery, -uri,
s. artillerivetenskap; konsten att sköta
kanoner, —ning, -ing, s. skjutning, jagt
med bössa; sjö. aflossande af kanonskott
till signal etc.
gunn(e)y. gun’i, s. grof bengalisk säckduk,
juteväf. —-bag, s. säck af juteväf.
Gunter, gun’tur, s. pr.; according to —, jfr
under Cocker; "»’s chain, landtmätarkedja
(af 66 fots längd); — ’.<? line, Gunters linie
(logaritmisk skala på föij.); scale,
styrmans-skala (en lineal med åtsk. skalor med hvars tillhjälp
mångahanda problem på mekaniskt sätt kunna lösas).
gunwale, se under gun.
gup, gup, —-shup, -sjup, s. Ind. si. se gossip.
gurge †, gërdj, s. (vatten)hvirfvel; va.
uppsluka.
gurgeons †, ge’rdjunz, se grudgeons.
gurgle, ge’rgl, vn. (ut)strömma (med
buller), porla; klunka om vätska utrinnande
ur en flaska; s. strömmande; klunkande;
porlande, —t, -et, s. poröst lerkärl som
håller dricksvatten friskt, gurgling, -ing,
prt.; s. se gurgle.
gurgoyle,3gè’rgojl, se gargoyle.
gurjun, ge’rdjun, s. tunn, ostindisk träolja.
gurlet, ge’rlet, S. stenhuggares, murares
spets-hammare.
gurnard, ge’murd, gurnet, -nët, s. Zooi.
knorrhane (flsksiägtet Trigla).
gurrah, hind., gur’a, s. Ind. grof muslin,
gurry, gur’i, l. s. träck †; Am. lok. rå fisktran.
gurry, gur’i, 2. s. Ind. skans,
gurt, gert, s. gruf. vattenafledningsränna.
gush, gusj, vn. (äfv. med out) utströmma äfv.
biid., forsa (fram), biid. rusa; öfverlemna sig
åt känsloutbrott; va. >f< (med out) utsläppa
vätskor med häftighet; s. häftigt utru-
6: note, o: do, 6: nor, 6: not, à: tube, &: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
