Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heartless ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harehound
>j< Mindre brukligt. 578 † Föråldradt.
harness-èask
heartless, hå’rtlès, a. hjärtlös, utan hjärta;
försagd, klenmodig, feg; kall, likgiltig.
~neSS, -nes, s. hjärtlöshet, jfr föreg,
heartsome >js, ha’rtsum, a. lifvande,
muntrande; munter, liflig,
hearty, ha’rti, a. hjärtlig, uppriktig;
kraftig, ifrig; frisk, stark, dugtig; stärkande,
närande (food)) riklig måltid; ~ appetite,
frisk, strykande aptit; a ~ eater, en
som äter dugtigt o. med god aptit; ~
meal, godt mål; ~ timber, kärnfriskt
timmer. ~-hale †, a. god för hjärtat,
heat †, het, 1. imp. o. pp. af föij. v.
heat, hèt, 2. s. hetta, stark värme; fys.
värme i allm.; Upphettning; bärg. hets äfv.:
hvad som på en gång värmes i en ugn,
»sats», smälta etc.; känsla af hetta i
kroppen; lindrig inflammation, jfr prickly
biid. hetta (in the ^ of argument, of battle
etc.), upphetsning, hetsighet (vrede); äfv.
brådska; brunst bos djur; sport, en löpning
äfv. biid.; pl. hetta i luften, (stark)
sommar-värme(n), den varma (års)tiden af året;
va. (starkt) uppvärma, upphetta, glödga;
biid. upphetsa, egga; vn. blifva varm, het;
taga värme, brinna om hö o. d.; maskin, gå
varmt; dead sport, löpning hvarvid
två hästar samtidigt nå målet; fusing
~ of fusion, smälthetta; glowing
glödhetta; red white röd-,
hvit-glödningshetta; at a i ett drag, utan
Uppehåll (eg. innan järnet hinner kallna); at
in brunstig, löpsk; at a white vid
hvitglödningstemperatur; biid. ytterst
häftigt, i brinnande fart; at twenty
degrees of vid tjugu graders värme; to
get (to put one’s self) in(to) a upphetsa
sig; ~ red (ivhite), röd-(hvit-)glödga. ~
-capacity, s. fys. värmekapacitet.
^lightning, 5. kornblixt, ^-spectrum, s.
värme-spectrum. stroke, 5. solsting. ~er,
-ur, 5. upphettare; biid. upphetsare;
upp-värmare, värmeapparat (ugn, panna etc.),
hettare; lod i tékök; stryklod,
heath, hèth, s. bot. ljung (Erica); (ljung-)
hed. hell, se heather-bell. ~-COCk, f
-game, s. orre. ~-graSS, s. bot, knägräs
(Triodia decumbens). ~-hen, s. orrhöna.
~-pea, s. bot, gökmat (Orobus tuberosus).
~-pOUt, se fcock. ^-worts, s. pl. bot.
»eriker» (focken Ericeæ).
heathen, he’dhn, s. hedning; barbar; a.
hednisk; the ~ (utan piuraiisändeise),
hedningarne. ~dom, -dum, s. hednavärlden.
^ish, -lsj, a. hednisk; barbarisk.
~ish-lieSS, -lsjnës, s. hedniskt tänkesätt ei.
väsen, hedniskhet. ~ism, -izm, s.
hedendom, barbari. ~ize, -iz, va. göra till
hedning; göra hednisk. ~neSS, -ës, s.
hednatillstånd. ~ry, -ri, s. hedendom;
hednavärlden.
heather, hedh’ur, s. is. Skoti. (äfvenså sms.)
ljung (särsk. Erica vulgaris). ~-bell, s.
klockljung (Erica cinerea ei. E. tetralix).
~-bleat(er), ~-blutter, 5. zool. enkel
beckasin (Scolopax gallinago). ~-r00f, s.
ljungtäckt tak. -i, a. se följ. a.; s.
ljungbevuxet trädgårdsparti,
heathy, he’thi, a. ljungbevuxen; rik på
ljung; ljung-,
heating, he’ting, prt.; a. värmande (t. ex.
omslag); hetsande; s. värmning,
upphettning; glödgning; ~ by gas (steam),
uppvärmning med gas (ånga), ^-apparatus,
s. värmeapparat. ~-SUrfaC6, s. ångm. etc.
eldyta.
heave, hèv, va. {imp. o. pp. äfv. (is. sjö.) hove,
hov; p>P- hoven f, hovn) hafva, lyfta; bild.
upphöja, uppblåsa; kasta ngt tungt, sjö.
hyfva lodet etc.; jfr vid. ned. ex.: draga en suck,
upphäfva, frampressa ur bröstet; vn. häfva
sig; stiga och falla, bölja, gå i vågor;
flämta, kippa efter andan (for air)) svälla;
slå om hjärtat, pulsen; arbeta om bröstet;
krysta af kväljningar, vilja kräkas; sjö. dufva;
s. tag (för att lyfta upp), häfning;
höjning (och följande sänkning), stigning,
svällning; stöt uppåt; ansträngning vid
kräkning; geoi. horisontel förkastning;
pl. veter. kvickdrag (hästsjukdom); ~ and set,
sjö. dufva och sätta: stampa; ~ the
anchor, lätta ankar; ~ the capstan, gå rundt
i spelet (vinda spelet rundt); ~ aback,
sjö. brassa back; ~ about, lägga öfver på
andra bogen, vända; ~ ahead, hala
förut; varpa, förhala förut; bild. gå löst på
ngn; ~ astern, (för)hala akterut, jfr föreg.;
~ down, hyfva ned, kränga öfver (a ship,
jfr Careen); ~ in sight, sjö., äfv. si. om personer
etc. komma i sigte; ~ in stays, stagvända,
gå öfver stag; ~ out, kasta loss (a
staysail)-, ~ (äfv. ~ the ship) to, dreja bi, dreja
till; lägga bi; ~ up, hala, vinda upp; F
afstå ifrån; kasta upp (kräkas).
~-offer-ing, s. bibi. häfoffer.
heaven, hev’n, s. himmel äfv. biid. ss. i sv. (i
bild. bet. utan best. art.): himmelen i motsats
mot jorden; paradiset, de saligas boning;
i talesätt Försynen, Gud; Good (H)^s! o
himmel! to be in vara i himmelen;
vara i sjunde himmelen; in the in
the arch (vault) of på himlahvalfvet;
to ascend to uppstiga till himmelen;
to go to komma till himmelen, blifva
salig; would to himlen gifve! ~
-born, a. poet. himlaburen. ~-bred, a.
poet. som har sin vagga i himmelen, jfr
föreg. daring, a. himlastormande, trot-
è: note, 5: do, o: nor, t: not, à: tube, à: tub, å: bull, tb: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
