Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lac-insect ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lac-insect
F Talspråk. 716 P Lågt språk.
lactiferous
etc.) orsakar den kådas framrinnande hvaraf
gummilacka fås), —-varnish, s. lackfernissa. —CiC,
-sik, a. af gummilacka. —Cine, -sin, s.
kem. ett ämne i gummilacka.
lace, làs, s. spets, spetsar; spetsbård,
galon, galler (af snörmakeriarbete), trens;
snodd; snöre, snörband; sjö. litsa (ring af
trä, järn etc.); si. »spets» på kaffe, likör etc.; Vtt.
besätta ei. kanta med spetsar, galoner
etc.; si. »brodda», »spetsa» (with brandy
etc.); snöra, tillsnöra (— together); randa
† äfv. P : piska upp (vani. — one’s coat). —
-band, s. spetsremsa, —-bark, s. bot.
barken af Lagetta lintearia (ett vestindiskt
träd) som afskalas i tunna nätlika lager, liknande
spetsar, o. därför begagnas till förfärdigande af åtsk.
prydnader. —-bobbin, s. knyppelpinne. —
-boot, s. snörstöfvel. -känga, —-border,
s. spetsbård; zool. en vacker fjäril
(Aci-dalia ornata). —-frame, s.
spetsnäts-maskin. —-ground, s. spetsbotten. —
-loom, s. snörmakarstol. —maker, s.
spetstillverkare; spetsknypplare,
-knypp-lerska. —man, —WOman, s. se föreg.; person
som (i smått) säljer spetsar o. d. —-net,
s. se —-ground. —-paper, s. pappersremsa
uthuggen till likhet med en spets. —
-pillOW, knyppeldyna. —-runner, s. en
som på maskinväfd spetsbotten
broderar spetsar, —-trimming, s.
spetsbeger-ning, spetsbård. —-Up-b00t, se —-boot.
—d, -d, pp.; a.; — boots, snörstöflar, (höga)
kängor; — coffee, si. kaffe med inblandad
spritdryck (»krångel»), »uddevalla(re)»,
»gök», »kask»; — tea, panacé; — mutton†,
utpyntad gatslinka; — stocking, kir.
snörstrumpa.
lacerable, las’urabl, a. som kan
sönderslitas.
lacerate, las’urat, va. sönderslita,
sönderrifva, sarga äfv. biid.: plåga, martera; a.
(äfv. —d, -èd) bot. anat. söndersliten (i
kanten). laceration, -ra’sjun, s.
sönderrif-ning; rifvet hål. lacerative, -iv. a.
sönderslitande.
lacertian, iåsè’rsjiån, lacertilian, -tiPian, a.
tillhörande ödlornas familj, lacertine,
las’urtin, a. ödlelik.
lacertus, lat., lase’rtus. se lizard-ßsh.
laches, latj’ez, lasj’ez. s. jur. försummelse,
söl, sudd. —neSS )}(, -nes, s. försumlighet.
lachrymablef, lak’rimabl, a.
begråtans-värd, beklaglig, ömklig, bedröflig.
lachrymal, lak’rimal, a. alstrande tårar,
tår-; s. se lachrymatory; — canal, — duct,
tårkanal; — gland, tårkörtel,
lachryma-tion -ma’sjun, s. utgjutande af tårar,
tåreflöde, lachrymatory, -måturi, s. rom.
antik. tåreurna. lachrymose, -mos, a. fram-
kallande tårar; utgjutande tårar;
gråtmild, tårfull; rik på tårar, sorglig,
lacing, la’smg, prt. af lace; s. tillsnörning;
snöre, band att snöra skor etc.; begerning,
besättning med spetsar; sjö. litsning;
litslina; P »randning», smörj.
laciniate(d), låsin’iåt(èd), a. besatt med
fransar; bot. sönderflikad.
lack, 1. se lac, 1., 2.
lack, Iak, 2. va. lida brist på, sakna; vn.
tryta, fattas, saknas; s. brist (of, på).
—ali, s. en utblottad, utfattig människa,
—brain, s. dumhufvud. —land, a. eng.
hist. John (Z)~, Johan utan land.
—-Latin, s. en i latin okunnig; ignorant. —
-lustre, a. glanslös, matt; s. matthet,
glanslöshet.
lackadaisical, lakada’sikal, a. til]gjordt
tankfull ci. sorgsen; smäktande,
sentimental, gråtmild, sipp.
lack-a-day, låkådä’, interj. ack, ve!
lacker, 1. se lacquer.
lacker, lak’ur, 2. s. en som felas; en som
lider brist (på ngt),
lackey, lak’i, s. lakej, betjänt; vn. vara
lakej ; va. åtfölja, uppvakta ss. lakej,
lacking, lak’ing, prt.; — but a little,
altsammans så när som på en
obetydlighet; fuel is —, det fattas bränsle.
Laconian, lako’nian, a. lakonisk (frun el.
tillhörande Lakonien i Grekland); S. lakonier.
laconic, lakon’ik, a. (äfv. —al) lakonisk; s.
lakonisin,jfr föij. — ism,-isizm,s.lakonism,
(sinnrik) korthet i tal ei. skrift.
laCO-nism, -’-nizm, s. se föreg. s. laconize,
-’-niz. vn. uttrycka sig lakoniskt,
lacquer, lak’ur, s. lackfernissa; lackering;
lackeradt arbete; va. lackera, ^ed, -d,
pp.; — ware, lackerade arbeten, —er,
-ur, s. lackerare. ^ing, -ing, prt.; s.
lackering.
la-crosse, fr., lakros’, S. ett eg. kanadensiskt
bållspel som spelas med egendomliga sällträn.
lactage †, lak’tadj, s. mjölkafkastning.
lactate, lak’tat, s. kem. mjölksyradt salt.
lactation,laktà’sjun,s. digifning; med. mjölk-
afsöndring.
lacteal, lak’teal, a. lik mjölk, mjölk-; anat.
innehållande mjölk; mjölk(saft)förande;
s. (äfv. — vessel) anat. lymfatiskt kärl.
laC-tean, -an, a. se föreg. a. lacteous, -tëus, a.
se föreg.; the — circle, astron. vintergatan.
lactescence, laktës’ëns, s. mjölkaktighet;
bot. mjölksaft, lactescent, -ènt, a. bot.
innehållande mjölksaft (hvit saft),
lactic, lak’tik, a. kem. mjölk-; — acid,
mjölksyra.
lactiferous, laktif’urus, a. mjölkalstrande,
mjölkförande; bot. se lactescent; — duct,
Å: fate, ft: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è’. her, 1: fine i: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
