Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lady's-finger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lady’s-finger
r Talspråk. 718 r Lågt språk.
lamb’s-lettuce
ris). —’s-finger, s. bot. se kidney-wetch;
kokk. ett slags smala sockerbröd; ett slags
mandelpotatis; zool. en af hummerns
gälar. —’s-hair, s. bot. darrgräs (Briza
media). —’s-maid, s. kammarjungfru,
frökenjungfru. —’s-mantle, s. bot.
daggkåpa. —1s-saddle, s. fruntimmerssadel.
~’s-seal, s. bot. rams, majlilja
(Conval-laria polygonatum); se vid. black bryony.
~’s-slipper, s. bot. guckuskor
(Cypri-pedium calceolus). —’S-SmOCk, s. bot.
ängskrasse (Cardamine pratensis). —’S
-thimble, 5. bot. blåklocka. —’s-thistle, s.
bot. Carduus Marianus. —’s-thumb, s. bot.
Am. mild pilört (Polygonum Persicaria).
^’s-traces, ~’s-tresses, s. pl. bot.
nästrot (Neottia nidus avis); slägtet
Spiran-thes. —’s-twist, s. en sort finspunnen
tuggtobak. —Ship, -sjip, s. en ladys rang,
titel; her (Z/)~, hennes nåd; your (L
ers nåd, jfr ofvan my lady.
lætare, (lat. imper. : fröjda dig), leta’re, S. kyrk.
midfastosöndag.
lævigate, le’vigat. a. bot. glatt.
læVO-, lat., lè’vo, i sms., is. opt. termer Venster-.
^glucose, 5. se lcevulose. ~gyrate, a.
vridande (sig) åt vänster, is. opt. vändande
polariserade ljusstrålar åt vänster,
las-vulose, -vülös, a. levulosa, slemsocker,
tag, lag, 1. s. I agg, is. staf i trähuf öfver en
maskin; va. tekn. bekläda en ångpanna för att
hindra värmeutstrålning.
lag, låg, 2. a. solig, långsam; kommande
sist, kommande efter, fördröjd; s. den
siste, den nederste (t. ex. i en skolklass);
bakdel, »sladd», »tamp» (äfv. ~-end); lägsta
klass; utskott, »sump»; Austr. P en
gammal deporterad; tekn. en rörelses
retarda-tionskvantitet (t. ex. — of the tide, tid
som floden[s högvatten] inträffar senare
än medeltiden därför); vn. dröja, blifva
(hänga, ligga) efter (äfv. — behind), söla;
va. sakta farten; P öfverlemna i
rättvisans händer,
lagan, lä’gån, se ligan.
lager-beer, ty., lå’gurbér, s. lageröl, tyskt
öl. lager-wine, s. lagradt vin.
laggard, låg’urd, a. sölig, blifvande efter;
s. (äfv. lägger, -ur) sölare, sölmakare;
eftersläntare. lagging, -gmg, prt.; a.
sölande, blifvande (fördröjande sig) efter;
»dragande benen efter sig»; s. (1.) söl,
ef-tersläntande; (2.) byg. skålning,
skålbräden; ångm. beklädnad, jfr clothing.
lagomys, lag’omis, s. se rat-hare.
lagoon, lågo’n, lagune, -gü’n, s. lagun,
laic, lå’ik, a. (äfv. —al, -ål) »lek», lekmanna-;
världslig, tillhörande det världsliga
ståndet; s. lekman.
laid, fr., låd, 1. a. prov. ful, stygg, led.
laid, låd, 2. imp. o. pp. af lay; — low,
nedslagen; klen, matt; — on one’s back F,
sängliggande (sjuk); on the shelf \ lagd
på hyllan; biid. undanskjuten (äfv.:
kommen på »öfverblifna kartan»),
undanträngd af yngre förmågor; »Upplagd», »SOm
lagt Upp» bild. om person; — up, Upplagd
särsk. sjö., inlagd i förvar; åkerbr.
igenlagd i linda, i träde; om person
sängliggande sjuk {with, i); jfr äfv. föreg. ex. ~
-paper, s. Skrif-(ei. post-)papper med
fina ränder (reffior).
lain, lån, pp. af lie (ligga),
|air, lår, s. viida djurs läger, lya, kula, ide;
bete †.
laird, lärd, 5. Skoti. (en form af lord) godsegare
(jfr squire); herreman; anförare †.
laithing-hammer, lå’thmghåmur, se lathing
-hammer.
laity, lå’iti, s. lekmannastånd; lekmän
(oftast the ~ : lekmännen, det världsliga
ståndet),
lake, låk, 1. prov. vn. leka; s. lek.
lake, låk, 2. s. lackfärg; round —, kul-lack.
lake, låk, B. s. sjö, insjö, —-district, s. trakt
rik på insjöar; the (L)—, en naturskön
trakt i norra England. —-dwellers, .<?.
pl. fornf. pålbyggnadsmänniskor.
—»dwelling, ^-habitation, 5. fornf. se motsvar. under
lacustrine, —-fish, s. sötvattensfisk.
—-men, se — -dwellers. —-poet, s. skald som
besjunger sjöar ei. sjörika landskap; is.
dets. som lalcist. (L)~-8ch00l, s. eng.
literatur-hist. den engelska nyromantiska
diktarskolan. —-settlement, s. fornf. koloni af
lake-habitations, —let, -let, s. liten
insjö, tjärn. —r, -ur, se lakist.
lake-wake †, lå’kwåk, se lich-wake.
lakh, låk, S. Ind. antal af 100.000.
lakist, lå’klst, s. besökare af sjöar,
sjöälskare; skald af den engelska
nyromantiska skolan (the — s : the Lake-School).
laky, -kl, a. insjö-,
lallation, lålå’sjun, s. (jfr »lallande»)
läspande uttal af r såsom l.
lama, lå’må, 1. s. se llama.
lama, lå’må, 2. s. lama, tartarisk
budda-istisk prest; Grand (Z/)~, öfversteprest.
i Tibet som egnas guddomlig dyrkan. (L) — iSm,
-måizm, S. lamaism (tartarisk afart af buddaism).
(L)~ist, -måist, s. anhängare af lamaism.
(L)~iStiC, -måis’tik, a. af föreg,
lamantin, låmån’tin, se manatee.
lamb, låm, s. lam; vn. lamma; (/>)— of
God, bibi. Guds Lam. —ale, s.
fårklipp-ningsfest. ~-like, a. from som ett lam,
mild, ödmjuk; oskyldig. — skill, s.
lamskinn; fäll, päls af lamskinn. ^’s-lettUCe,
A: fate, å: far, k: fall, à: fat, å: Tast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, 1: tin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
