Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lamb's-lettuce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lamb*s-iettuce >|< Mindre brukligt. 719 † Föråldradt.
lamprey
s. bot. vårsalad, rapunsel ("Valerianella
olitoria). —’S-WOOl, s. lanmll; kryddadt
starkt öl med stekta äpplen,
lambaste, lamba’st, va. si. ge stryk; sjö.
dagga. lambasting, -ing, s. stryk,
lambative )j<, lam’bativ, a. med. som kan
intagas genom slickande; s. slekmedel.
lambdacism, lam’dasizm, s. felaktigt
(öfverdrifven brnk af 1-ljudet ei. af
bokstafven 1; felaktigt mnljerande af 1 till
lj; se vid. lallation.
lamdoidal, lamdoj’dal, a. lik det grekiska
1 (Å), vinkelformig.
lambent, lam’bent, a. slickande, lätt
berörande is. om lågor; flyktigt öfverfarande;
blinkande, tindrande,
lambkin, lam’kin, 5. litet lam.
lamboys, lam’bojz, s. pl. förr skört (af stål)
nedhängande öfver låren från harnesket,
lambrequin, fr., lam’burkin, s. hjälmtäcke
(äfv. her.); byg. lambrequin, utskurna
uddar, prydnader nedhängande från paviljongstak
o. d., löfverk; gardinkappa,
lame, låm, a. lam, lytt, ofärdig, halt; bild.
haltande (vers, ursäkt), klen, bristfällig,
dålig; Va. förlama äfv. bild., Skada arm el. ben,
göra ofärdig ei. lytt, lemlästa; sömsticka
en häst; — duck, si. ruinerad börsspelare;
to be — at ..., vara en stympare i ...;
to be — of (äfv. in) one leg, halta på (vara
ofärdig i) ena benet; to fall —, blifva
halt; to (go) loalk —, halta. —d, -d, pp.
a. blifven halt, lytt, jfr föreg.
lamel, låm’ël, s. tunn skifva, plåt, skålla;
se vid. följ. — la, lat., -’å, 5. (pl. -lae, -’è)
naturv. lamell, jfr föreg. —lar, -’ur, a.
bla-dig, skifvig, sammansatt af tunna
skifvor; lamellär. —late(d), -àt(èd), a. se föreg.;
beklädd med tunna skållor ei. lameller.
—liferous, -if’urus, a. se — lar. — liform,
-’lform, a. skifformig. —lose, -os, a. se
föreg, o. —Zar.
lamely, la’mli, ad. lamt äfv. biid.; bild.
haltande; klent; felaktigt, orätt (at)teeknad.
lameneSS, -nes, s. lamhet, lytthet,
ofärdighet; ofullkomlighet, svaghet (t. ex. af
en ursäkt, i en bevisföring).
lament, lament’, vn. klaga, jämra,
beskärma sig (for, over, öfver); gräma sig;
va. klaga öfver, begråta; s. klagan;
klagosång. —able, -abl, a. beklaglig;
klagande, sörjande (uttryckande sorg);
sorglig, jämmerfull, jämmerlig (äfv. lätt förakti.:
som låter ynkligt), —ation, -à’sjån, s.
jämmer, veklagan, klagolåt; CL)—s, bibi.
Jeremiæ klagovisor, —ed, -ëd, pp.; a.
sörjd, saknad is. om en afliden, —er, -ur, s.
en som veklagar, en sörjande, —ing,
-ing, prt.; s. se oration.
lamentin, lamen’tin^ se lamantin.
lamia, gr. lat., la’mia, s. antik, mytol, kvinligt
spöke, häxa, vampyr,
lamina, lat., lam’ina, s. (pl. -nae, -nè), tunn
plåt ei. skifva, skålla; bot. bladskifva.
—bility, -nabil’iti, s. uttänjbarhet, jfr följ.
—ble, -nåbl, a. uttänjbar, som kan
ut-valsas(-hamras) till tunna plåtar. —r,
-nur, se lamellar, —te, -nàt, va. utvalsa,
utsträcka till tunna skifvor ei. plåtar;
tekn. äfv. plätta, laminera; a. (äfv. —ted,
-nàtëd) bestående af tunna skifvor,
plåtar o. d.; utvalsad (uthamrad etc.) till bleck,
—ting, -àting, prt.; s. tekn. utvalsning till
bleck etc., bleckslagning; plättning,
lami-nering. —tion, -na’sjun, s. sönderdelning,
söndersprickning i tunna skifvor; tekn.
utvalsning (till bleck), bleckslagning;
plättning, laminering; beläggning med
tunn plåt (bleck), plätering; bladighet,
tillstånd att vara utvalsad (etc.) i tunna
skifvor, ei. att bestå af tunna skifvor,
laminiferous, -nif’urus, a. is. naturv.
bestående af lameller (tunna skifvor),
lamish, la’misj, a. något lam, halt, ofärdig.
Lammas, lam’as, s. l:sta augusti (äfv. —
-day); . at latter — F, aldrig. —-eve, s.
sista juli. —-tide, s. tiden omkring den
l:sta augusti,
lammergeir, ty., lam’urgir, s. zool. alpgam,
skäggiga gamen (Gypaëtus barbatus).
lamp, lamp, s. lampa, (gat)lykta; wid. poet.
ljus; — of safety, se safety-lamp. —black,
s. lampsot; kimrök; mål. lampsvart. —
-chimney, —-glass, 5. lampglas,
—-cotton, s. lampveke. —-globe, s. lampkupa,
—light, s. lampsken, —lighter, s.
lykt-tändare. —-lit, a. upplyst med lampor
ei. (gat)lyktor. —-pOSt, s. lyktstolpe. —
-Shade, s. lampskärm. —-Smoke, s.
lampos. —-Stand, s. lampfot, lampställning.
—-wick, s. se —-cotton.
lampass, lam’pas, äfv. lampars, lampers,
lam’purs, S. veter. frosk (munsjukdom hos hästar),
lamper, lam’pur, s. lok. (oftast —eel), se
lamprey. —n, -n, s. zool. flodnejonöga
(Petro-myzon fluviatilis; äfv. P. planeri),
lampic, lam’pik, a. af lamp; — acid, kem.
lampsyra, aldehylsyra.
lamping, lam’ping, a. strålande, gnistrande,
lampoon, lampo’n, s. smädeskrift, paskill;
smädedikt. nidvisa; va. skriftligen smäda,
skrifva smädeskrifter ei. nidvisor mot
ngn. —er, -ur, s. smädeskrifvare,
paskill-författare, smädediktare. — ery, -uri, s.
smädeskriftförfattande, smädande ei.
anfall mot person i skrift,
lamprel, lam’prei, se lampem o. föij.
lamprey, -pri, s. zool. nejonöga (slägtet Petro-
à: note, ö: do, è: nor, 6: npt, A: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z; has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
