Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - last ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
last
Mindre brukligt. 725 † Föråldradt.
lath-brick
how long will ten pounds — you? huru
länge räcka tio pund för dig? the old
man will not — long F, gubben har icke
långt igen; (it was ]üeasant) while (ei. as
long as) it —ed, (det var roligt) så länge
det varade,
lastage, la’stadj, s. afgift (accis) på varor
som forslas ei. säljas; lästetalsafgift;
skeppslast; lastrum; ballast.
lasting, la’sting, l. prt. af last, 2.; s.
sättande på läst, ofvaniadrets (ut)slående
öfver läst.
lasting, lasting, 2. prt. af last, 4.; a.
ihållande; varaktig, hållbar; s. uthållighet,
härdighet; lasting (starkt ylletyg). ~ly, -li,
ad. varaktigt, så att ngt eger bestånd.
—ness, -nës, s. varaktighet, hållbarhet.
lastly, la’stli, ad. slutligen, till sist; i sista
rummet; nyligen.
latakia, latake’a, s. (eg. pr.) ett slags fin
turkisk rök(ei. cigarett-)tobak.
latCh, låtj, s. (dörr)lclinka; fall på lås; lås
i aiim. bet.; sjö. se "»ing; va. stänga med
klinka etc., låsa; — doiun and bolt shot,
låst och reglad(t); on the —, om dön- stängd
men ej låst. —-bolt, s. fallregel, —-key,
s. try eke för en dörrklinka; men privat
portnyckel, —-plate, s. nyckelskylt. —et,
-ët, s. skorem, sving, -ing, s. sjö. »nyckel»
(litsning) till en bonnett.
låte, làt, a. (komp. —r, -ur, o. latter, se d. O.;
sup. —St, -èst o. last, se d. o.) sen; för sen;
fördröjd; långt framskriden; förut
va-varande, »förre», före detta; nyligen
inträffad; (nyligen) afliden, framliden;
ad. sent; för sent; nyligen; förr; länge,
långt, jfr ex.; a — author, en yngre
(nyare, modern) författare; — hours, äfv.
»nattsol», jfr ex. under h.; at a — hour of
the night, sent på kvällen, långt in på
natten (: — in the night)-, —
intelligence, senare, färska underrättelser; the
— king, förre kungen (»gamle kungen»,
»salig kungen»); a — minister, en f. d.
minister; of — days, på senare tider;
of — years, på senare åren; to be —,
vara sen, komma (för) sent (for school,
till skolan; for the train, till tåget); it
is —, det är för sent; det är sent,
klockan är mycket; it is getting —, det lider
på tiden, dagen (tiden) är långt
framskriden; it is never too — to learn, ordspr.
man lär så Hinge man lefver; it is never
too — to mend, äfv. »bättre sent än aldrig»
(: better — than never)-, to sit — at
dinner, sitta länge kvar vid middagsbordet;
to sit (up) — (at night), sitta länge uppe
(på kvällen); — in the day, långt fram
på dagen; biid. sent, i senaste laget $ (to
go roving) — into the night, (vara ute och
svärma) till sent in på natten (äfv. to a
— hour); as — as 1830 (people were ...),
ännu [så långt fram i tiden som] 1830
...; Mrs A., — B., fru A., som förut
hette B. (... född B.); Mr N., — of
London, Hr N. från London, som senast
bott i London; of —, nyligen; på sista
tiden; förr †. — d †, -ëd, a. se belated.
lateen, late’n, s. (oftast —-sail) sjö. stort
trekantigt segel på fartyg i Medelhafvet etc. —
-yard, s. antenn, lång rå för latinsegeL
lately, la’tli, ad. nyligen, nyss; för kort tid
sedan; på sista tiden; until —, ända till
på sista tiden,
latency, là’tënsi, s. tillstånd att vara
fördold etc., jfr latent; lönlighet, lömskhet
(t. ex. en sjukdoms).
lateness, là’tnès, s. senhet; senkommande;
framskridenhet; långt framskriden tid;
nyhet (»färskhet», egenskap att vara
nyligen gjord, inträffad o. d.); the — of the
hour, den sena (långt framskridna)
timmen.
latent, lä’tënt, a. hemlig, dold, lönlig;
smygande sjukdom; fys. latent (: bundet) värme,
later, la’tur, komp. af låte, senare; — news,
senare (färskare) underrättelser; — on,
senare i tiden, längre fram (t. ex. in the
day, på dagen); no — (ago) than, icke
längre sedan än; not — than, icke senare
än, senast (inom); sooner or —, förr eller
senare.
lateral, låtfurål, a. på, vid, från ei. åt
sidan, sido-; — equation, mat. förr ekvation
af första graden; — judge, (ei.j, —)
bisittare, assessor; — pressure, mek. etc.
sidotryck; — range, art. sidoled: — roots,
bot. birötter; — strength, mek. hållfasthet
mot sidotryck; — stress, se — pressure.
—|y, -i, ad. på sidan, åt sidan; i sidoled.
Lateran, lat’uran, s. pr. påfligt palats och
episkopalkyrka i Rom; — council,
late-ranskt (i Lateranen hållet) kyrkomöte,
laterite, lat’urk, s. min. en röd järnhaltig
leraktig sandsten. lateritiC, -rit’ik, a. af
föreg, lateritious, -risj’us, a. tegelfärgad.
lateward >j<, la’twurd, a. något sen,
försenad; ad. något sent; — hay,
efterslåtter.
latest, la’test, superi, af låte, senast; at (the)
—, senast; i senaste laget,
latex, lat., la’teks, s. bot. ett slags mjölksaft i
vissa växter.
lath, låth, s. ribba, spjäla, läkt, latta; va.
beslå med ribbor (t. ex. en vägg för att rappa
den); as lean as a —, tunn (mager), smal
som en gärdesgårdsstör. —-and-plaster,
a. i sms. biid. tunn, klen. ~-brick, s. ett slags
i: note, è: do, è>: nor, 6: not, à: tube, å: tub, d: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
