Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lath-cutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lath-cutter
F Talspråk. 726 P Lågt språk.
laudanum
stort tegel till golf i en kölna o. d. —-CUtter,
s. (band)knif för klyfning af läkter. —
-nail, s. läktspik. —-render, —-splitter,
s. ribb-(läkt-)klyfvare. —-WOOd, s.
klyf-virke. ~WOrk, s. ribbverk, spjälverk.
lathe, lådh, s. svarfstol; slagbom i en väfstol,
—-band, s. drifrem, -snöre på en
trampsvarf-stoi. —-bed, s. svarfstolsunderlag,
vang-stycken. —-head, s. (spindel)docka på en
svarfstol. —-puppet, s. svarfstolsdocka. —
-rest, s. försättare. —-tool, s. svarfstål,
^-treadle, s. trampa på en svarfstol,
lathed, låthd, imp. o. pp. af lath.
lather, ladh’ur, s. (tvål-)lödder, skum, äfv.
af svett: va. intvåla, bestryka med
tvål-lödder; P tilltvåla, smörja upp; vn.
löd-dra sig; blifva löddrig (t. ex. om en häst);
the soap malces —, ... löddrar sig; all in
a —, betäckt af skum (lödder); drypande
af svett.
lathing, la’thmg, pvt. af lath; s. beslående,
beklädande med läkter etc.; se lathioork.
lathy, -i, a. lång ocli smal (»som en
humlestör»).
laticiferous, låtisifurås, a. bot. innehållande
mjölksaft (jfr latex).
lati -, lat., lat’l, i sms. is. vetensk. termer bred.
—dentate, - - -’-, a. bredtandad. —foliate,
^folious, –-’–, a. bot. bredbladig.
Latin, låfin, a. latinsk; s. inbyggare i
Latium, romare; latin; skoi.† latinskt tema:
— architecture, fornkristlig vesterländsk
byggnadskonst; — church, den
romerskkatolska kyrkan; — cross, latinskt kors;
the — race, latinska rasen, romanska
folken; the — Union, myntkonventionen
mellan Frankrike, Italien, Grekland,
Belgien OCh Schweiz som alla ha franc till
myntenhet; de länder som ingått denna
myntkonvention; low —, låglatin,
efter-klassisk latin, —-rite, s. den romerska
kyrkans ritus till skilnad från den grekiska
kyrkans. —ism, -izm, s. latinsk
språkegenhet, latinsk ordvändning. <^ist, -ist, s.
latinare. (I)~ity, -’iti., s. latinitet; rent
latin. (I)—ize, -iz, va. latinisera, gifva
latinsk form; vn. nvtja latinska ord och
ordvändningar. —leSS >fC, -lès, a.
okunnig i latinet,
latish, la’tisj, a. något sen; tämligen långt
liden, tämligen sen på kvällen,
latitancy, iå’titånsi, se latency, latitant
-tant, se latent.
latitat, (lat. verbalf.: ban är gömd) lå’tltåt, s. jur.
förr instämning inför King’s Bench.
latitude, lat’itud, s. vidd, bredd; utrymme;
utsträckning i betydelse el. användning;
vidsträckt betydelse; obundenhet, frihet;
spelrum; geogr. bredd, polhöjd, latitud
äfv. astron.; north —, ei. — north, nordlig
bredd; to give one’s self great —, to
indulge in great tillåta sig stora
friheter; ~ of construction, fri tydning,
frihet i tolkning; lines (parallels) of —,
—, på kartan utmärkta breddgrader; high
(low) —5, höga (låga) breddgrader,
trakter nära polen (ekvatorn),
latitudinal, latitu’dinal, a. hörande till
polhöjd, polhöjds-; geografisk bredd-.
latitudinarian, låtitudmå’riån, a. obunden,
fri (is. i afs. på religiösa åsigter); eng. hist, lati-
tudinariansk; s. fritänkare; eng. hist,
lati-tudinarie. —ism, -izm, s. fritänkeri; (alt
för stor) obundenhet, slapphet i åsigter,
latitudinous, låtitu’dinus, a. som har (stor)
latitud, vidd, utsträckning.
latrantf, lä’trånt, a. skällande; otidig,
la-trate †, -tråt, vn. skälla.
latria, lat., eg. gr., latl’l’a, s. kat. kyrk. Guds
tillbedjan i mots, till helgonens.
latrine, fr., latre’n, s. latrin(grop);
»bekvämlighet», klosett.
I ätten, låtfèn, s. mässing; latun, tunn
mässingsplåt (äfv. black — o. —-braSS);
förtent järnbleck; shaven —, glitterbleck,
flittermässing. —-wire, s. mässingstråd
af mässingsbleck.
latter, låt’ur, a. (komp. af låte) senare (utan
egentlig jämförelse ; ofta i mots, till former) ; the
former ... the —, den förre ... den
senare; the — end of the week, slutet af
veckan; in these — äges, i nyare tid, i
våra dagar; reiig. si. i dessa yttersta tider.
(L)—-day Saints, s. pl. »de sista
dagarnas helige» (dels en sekt under the
Commonwealth; dels mormonernas benämning på sig själfva).
—math, se aftermath. ~ly, -li, ad.
nyligen; på senare tider; på (mot) slutet.
lattice, lat’is, s. galler, gallerverk äfv. her.;
se vid. ^-window o. o*-work; va. förse
med galler; göra i form af galler. ~
-bridge, s. gallerbro. —-door, s.
gallerdörr; grind, —-girder, s. ingeniör.
bärbjälke af korssträfvor i gallerform. ~
-window, 5. gallerfönster. —-WOrk, s.
gallerverk; äfv. rutstaket. —d, -t, pp.; a.
gallerförsedd; rutig.
laud, låd, s. * lof, pris; pl. kat. kyrk. »laudes»
(lofsång i dagbräckningen); va. lofva, prisa;
— (up) to the skies, upphöja till skyarna,
—ability -abil’iti, s. prisvärdhet;
egenskap att vara berömvärd, jfr foij. —able,
-åbl, a. prisvärd, berömlig; med. sund,
godartad om safter o. d. —ableness, -åblnës,
s. se föreg. s.
laudanum, lå’dånum. lod’anum, s. farm. F
opiitinktur, opiat; vin försatt med
opium; sömndryck.
A: fate, å; far, 4: fall, å: fat, 4: fast, 4: mete, è: met, å: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
