Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - laziness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lion’s-paw
)(C Mindre brukligt. 731 † Föråldradt.
liquor-case
ad. lätjefnllt, drönigt, dåsigt, laziness,
-inës, s. lätja; sömnaktighet; dåsighet,
tröghet, lazing, -ing, prt.; a.
tillbringande tidén i lätja.
lazuli, laz’uli, s. se lapis-lazuli. ~t6, -t, s.
min. lasulit, lasurspat.
lazy, la’zi, a. lat (at work; in, i), lätjefull,
drönig; trög, »tungrodd», långsam äfv.
om sak; dåsig, dolsk; poet. försoffande; ~
loeight, undervigt. ^bones, s. r lätting.
~-tOngS, S. pl. ett slags ledad tång hvarmed
man bekvämt kan nå aflägsnare föremål.
lazzaroni, it., laz’aro’ni, s. pl. lazaroner,
neapolitanska hamnbusar,
lea, lè, 1. s. väfv. samtliga varpändar som
ligga respektive öfver ei. under
inslagsända n; hand. pasman (: 120 yards
bomullsgarn, 300 yards linnegarn, 80 yards ullgarn),
lea, lè, 2. s. linda, naturlig äng, gräsmark,
leach, lètj, i. se leech 2. o. 3.
leach, letj, 2. s. lutaska; äfv. se —-tub; va.
utluta aska; urlaka; vn. genomsippra. —
■brine, s. moderlut vid saltverk.
—-tub, s. lutkärl (-balja, -så etc.). ~ing,
-ing, s. (ut)lutning; urlakning. —ing-tub,
~ing-vat, urlakningskärl; särsk. se —-tub.
—y, -i, a. som tillåter vatten
genomsippra, porös,
lead, lëd, 1. s. bly: blystycke : plomb,
blysigill; lod, kula; sjö. lod; (fisherman’s —)
sänke; botr. mellanslag; blyerts i en
penna ei. stift; fönsterbly, pl. bly infattning;
pl. bly tak; a. i sms. bly-; va. förse (: täcka,
belägga, fodra etc.) med bly; fylla med
bly; plombera
; insätta fönster i bly; boktr,
(äfv. — out) slå emellan; mock —, se blende;
crude —, raw verkbly; black —, blue
—> etc., se sms. under black etc.; lohite <v,
blyhvitt; yellow massicot (blygult ss.
färg), gul blyoxid; acetate of —,
ättiksyrad blyoxid; carbonate of —, kolsyrad
blyoxid; chloride of —, klorbly; oxide of
blyoxid; red oxide of röd blyoxid,
mönja; sugar of —, blysocker, —-arming,
s. sjö. talg ei. d. smetad i botten på ett lod
för att få prof af sjöbottens beskaffenhet.
~-ash, s. blyaska. —-ball, s. blykula särsk.
s. projektil.
—-carbonate, s. kem. se ofvan
carbonate of lead: min. blyspat. —-ChrO-
mate>
se chromate of lead under ch. —
-colic, s. med. blykolik, —-coloured, s.
blyfärgad. —-COmb, s. blykam.
—-Cl*y-Stal, s. min. blydrus. —-drOSS, s. bärg.
af-stråk, glete. —-flat, platt blytak. —
-fume, s. bärg. blyrök. —-glance, s. min. F
blyglans. –gray, a. blygrå; s. blygrått.
—-lights, s. pl. fönster med blyinfattade
rutor. —-like, a. lik bly; poet. bild.
bly-tung. ~-line, s. sjö. lodiina. ~-matt, ~
-metal, s. bärg. blysten (skärsten), ^-mill,
S. slipskifva af bly för äkta stenar. —-mine,
s. blygrufva. —-nail, s. blyspik (jfr
scup-per-nail). —-OChre, s. min. naturlig
blyoxid. —-Ore, s. blymalm, jfr galenite; red
—, min. krokoit; white —, se —-spar. —
-palsy, 5. blyförlamning, —-pencil, s.
blyertspenna, (blyerts)ritstift; red, —,
ritstift med rödkrita. —-pig, s. blytacka.
~-pipe, 5. blyrör. —-plant, S. en
nordamerikansk ärtväxt (Amorpha canescens) hvars
närvaro anses som tecken till blyfyndighet. –plate,
s. blyplåt, ^-poisoning, s. blyförgiftning.
—-pot, s. blydegel. —-powder, s.
pulveriserad blyglans till glasering af lerkärl. —
-Shot, s. blyhagel. —Sman, s. sjö.
lod-hyfvare. —-Spar, s. cerussit, blyspat.
–sulphate, 5. kem. svafvelsyrad blyoxid;
se vid. — - vitriol, –sulphide, s. kem.
svafvel bly ; min. blyglans, galenit. —-tree, s.
kem. förr arbor Dianæ. —-vinegar, s.
blyättika. —-vitriol, s. bly vitriol; min.
ang-lesit. —-WOrk, s. blyarbete, ngt som är
gjordt af bly; pl. blyverk, -hytta,, -bruk.
—WOrt, s. bot. blyrot (Plumbago),
lead, lèd, 2. va. (imp. o. pp. led, lëd) leda
i aiia bet. (to, till), föra (by the hand, vid
handen; a life, ett lif); vägleda, gå
före och visa vägen (: — one his way);
anföra en trupp, en dans; vara anförare för
(ledare af), gå (stå) i spetsen för (a
party, an undertaking); föranleda (ngn to,
till att); leda, föranleda (into, in i, till;
to, till att); låta ngn föra (tillbringa,
uthärda) ett uselt lif el. d., jfr ex.; spelt. Spela Ut,
i förband dl*a’ (upp) en färg; VU. gå förut
(först) (äfv. — 011, jfr nedan); anföra, vara
anförare, ledare af ngt; allm. bild. (äfv. om en
väg o. d.) leda, föra (into, to, till); gå (stå)
i spetsen, intaga främsta rummet; spela
första stämman; vid täflan komma först,
sport. »taga ledningen»; spelt, hafva
utspelet, spela ut; s. anförande, ledning
särsk. sport. : främsta rummet,främsta
platsen (spetsen) af en täflande skara äfv. allm. bild.;
försteg, initiativ; teat, hufvudperson;
spelt, förhand, utspel; uppdragen färg;
i lekar första kast o. d.; bilj. acquit; ingeniör,
urschaktning från vägen till ett grustag;
sjö. isränna; gruf. gång, jfr lode; ångm. den
del af en ångmun som är öppen då
pi-stongen är vid sin vändningspunkt; —
the conversation to, föra samtalet in på;
— the field, vara (komma) först, gå i
spetsen biand täflande; — the ivay, gå före
och visa vägen; — a person a cat-and-dog
life ei. a dog’s life, göra lifvet surt för
ngn, »låta ngn veta att han lefver»,
förbittra ngns dagar y se vid. ex. under astray,
6: note, å: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
