Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nemesis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nemesis
>f< Mindre brukligt. 873 † Föråldradt.
nest
Nemesis, gr., nëm’ësis, 5. myt. hämdens
gudinna; Nemesis, den gudomliga
vedergällningen; gudomlig straffdom,
nemoral ‡ , nëm’èrål, a. skogs-, lund-, ne-
morous, -rus, ö. se föreg.; äfv. skogig,
nems, nëmz, S. zool. arabiska namnet på faraO-
råtta, jfr ichneumon.
nenuphar, nenu’far, s. bot. hvit näckros
(Nymphæa alba).
neo-, gr., nè’é; is. i sms. med ord af lat. (el. gr.)
ursprung ny-. platin, a. nylatinsk (: romansk ;
el. : modern-latinsk). ^liberal, a. nyliberal.
^logic(al), a. neologisk, innebärande ei.
beträffande nya läror, ord, åsigter 0. d.
-Jogism, -ol’odjlzm, s. nyhetsmaken i
läror, åsigter etc.; nya läl’01’ teol. särsk.
rationalistiska : neologism; nybildning af ord;
nybildadt ei. nyupptaget ord. ^logist,
-ol’6djist, nyhetsmakare, jfr föreg.; teol.
neolog (rationalist). ^lOgiStiC(al), O,, (jfr ofvan)
neologistisk. ^logize, -ol’6djiz, vn.
införa nyheter särsk. i språket (: begagna nya
ord och talesätt), ei. i religion. ~logy,
-ol’-odjl, s. nyhetsmaken; införande af nya
ord ei. af nya särsk. religiösa läror, teol.
neo-logi (modern rationalism), ^phyte, -fit, S. en
nyomvänd; »novis», nybörjare. ~teric,
-ter’ik, a. (äfv. -al, -ål) hörande till nyare
tiden, modern; s. † en som tillhör nyare
tiden. ^ZOiC, -zo’lk, a. geoi. neozoisk
(mots, till palæozoisk).
nep, nèp, s. bot. kattmynta (Nepeta cataria).
Nepaul, nèpå’1, s. pr. —paper, s. ett siags
papper från Nepal (af Daphne papyracea).
~ese, -è’z, a. från Nepal; s. (pl. lika)
inbyggare i Nepal,
nepenthe, gr., nèpën’thë, s. glömskedryck.
-thez, S. se föreg.; bot. se monkey-CUp.
nephelin(e), nëfèiin, s. min. nefelin (en art
fältspat från vulkaner).
nephew, nev’u, s. nevö, bror- ei. systerson;
son- ei. dotterson †.
nephralgia, -algy, nèfråPdji(å), s. med.
njurlidande.
nephrite, nëfrit, ne’frit, S. min. nefrit,
»njursten». nephritic, -frit’ik, a. (äfv. -al)
hörande till (behäftad med ei. botande)
njursjukdom is. njursten; njur-; s.
medel mot njurlidande
(njurstensupplösande medel); ~ stone, se nephrite,
nephritis, gr., -’is, s. med. njurinflammation,
nephro-, nëfro, i sms. njur-, t. ex. ~tomy,
-ot’omi, s. njurstensoperation.
nepotic, nëpofik, a. jfr föij. nepotism,
-’-tizm, s. nepotism (otillbörligt gynnande af
nevöer el. slägtingar).
Neptune, nëp’tun, S. myt. o. astron. Neptunus.
Neptunian, -’lån, a. hörande till
Neptunus ei. (poet.) hafvet; (il) geoi. neptunsk,
uppkommen ur vattnet (gnm vattnets verkan,
gnm aflagringar ur vattnet); o/ theory, geoi.
åsigten att jordskorpan hufvudsak, bildats
(genom aflagringar) ur vattnet; s. se följ.
neptunist, -1st, s. anhängare af the
nep-tunian theory.
nereid, nè’rëld, s. nereid (mytol. : hafsnymf;
zool. : ett slags hafsmask).
neroli, nër’6ll, s. orangeblomolja, finaste s. k.
pomeransessens (äfv. oil of
nervation, nurvà’sjån, s. is. bot. nervighet,
i aiim. nervförgrening, ådrighet.
nerve, nerv, s. anat. nerv; pl. F sjuka »nerver»,
nervattack; bot. (blad)nerv; byg. kryss i
korshvaif; sena )|<; biid. kraft, styrka,
fasthet, spänstighet; energi, själsstyrka; va.
gifva styrka, fasthet åt, »spänna»,
stål-sätta wid.; strong in nervstark; a man
of oj, en man med »nerv» (styrka, energi);
zoeakly of nervsvag; through ~ and
bone, genom märg och ben; to be taken
with the ojs F, få en nervattack; ~ one’s
self for, spänna sin kraft för att möta
el. i af vaktan på kommande fara, strid, stål-
sätta sig mot. —shaken, a. nervskakad.
~d, -d, a. försedd med nerver; bot. (äfv.
allm., jfr ofvan byg.) ådrig, nervig, "t/less,
-lës, a. kraftlös, slapp, svag. nervine,
-in, a. nervstillande; 5. nervstillande
medel. nervöse, -OS, a. bot. nervig, jfr
nervosity, -vis’lti, s. nervighet, jfr föreg.;
se vid. nervousness.
nerVOUS, ne’rvus, a. hörande till nerverna,
nerv-; senigt; bild. stark, spänstig,
kraftig, energisk; med. nervsvag, nervös, F äfv.:
rettig ei. ängslig, »het om öronen», orolig
(about, as to, ort, i fråga om, för);
nerv-retande, alt för spännande (situation),
gifvande anledning till oro; ~ fluid, ^
principle, »nervfluidum» ss. bärare af
livsprincipen, lifskraft; ~ system,
nervsystem; to be in .. .-ing, äfv. vara rädd
för att (: ängslig när man skall till med
att ...). ~ly, -li, ad. nervöst; med
nervösoro. ~ness, -nës, s. nervighet; styrka,
kraft; is. F nervsvaghet, nervositet;
tillstånd af nervös öfverretning; retlighet;
ängslan, oro.
nervure, ne’rvur, S. byg. kryss i korshvaif:
naturv. nerver, nervighet, upphöjd ådrighet
på ett blad, en insekts vinge etc.
nervy, ne’rvi, a. stark, kraftig, senfull,
muskulös.
nesh, nësj, a. prov. mör, mjuk, blöt.
-neSS, nës. ändelse (1.) (jfr naze; i namn, t. ex.
Dungeness) udde, pynt; (2.) i abstr. subst.,
motBv. sv. : -het (t. ex. kindness).
nest, nëst, s. näste äfv. biid. (t. ex. ~ of thieves)
o. allm., särsk. geoi. min. (: ~ of Ore)-, bale,
6: note, à: do, è: nor, è: not, ii: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
