- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
874

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nest ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nest

t Talspråk. 874 i Lågt språk.

neutralize

rede, bo äfv. bild.; jagt. kull; bild. »följe»,
band; en rad lådor el. d. öfver el. tätt vid
hvarann (t. ex. skrifbords-, el. dokument-Skåp); en
sats lådor, askar o. d. som gå i hvarann ; vn.
bygga bo; bygga och bo; va. bygga bo

åt; lägga i ett bo; se ex. under feather; ~
one’s self (jfr vn.), slå sig ned. ^egg, s.
boägg; bild. grundplåt; kärna,
grundstomme (jfr nucleus). ~le, nësl, vn. bygga bo;
nedsätta sig; reda sig en bekväm (varm
etc.) ligg- ei. sittplats; »krypa in» (in;
till kojs) el. »upp» för att hvila (t. ex. on to
the mother’s knees, upp i knäet på
modern); ligga varmt och tryggt som en fågel
i boet; oroligt röra sig hit och dit ss. en
fågel när den reder sitt bo; va. lägga i bo;
inhysa; pyssla om, omhulda; ~ one’s self,
jfr vn.; äfv. innästla sig. "Jing, nes’ling,
prt.; a. nykläckt fågelunge; s. fågelunge
som ej lemnat boet, nykläckt (ofjädrad,
ej flygfärdig) fågelunge. "Jing-place, s.

bo, krypin, tillhåll.
Nestorian, nesto’rian, a. kyrkoh. nestoriansk.
net, nèt, 1. s. nät i aiim.; bild. garn, snara;
hand. tyll; va. fånga i nät; innesluta i ei.
omgifva med nät; bild. fånga, snärja i sina
gam; (äfv. vn.) knyta (nät). ~-masonry, s.
reticulated icork. ~-wOrk, s. nätverk,
ngt som liknar (har maskor ss.) ett nät; bild.
labyrint; tekn. enkel maskin tillverkad spets
(: ~-lace), spetsbotten (jfr bobbinet); byg.
nätlikt ornament; jämv. järnvägsnät,
net, nèt, 2. a. (jfr neat, eg. samma Old) hand.
netto-, i netto, i ren behållning; va.
gifva ei. utgöra i netto, i ren behållning;
taga in i ren behållning; ~ cash, hand.
antecknadt på räkning o. d. netto, utan afdrag
för extra kostnader,
nether, nedh’ur, a. nedre, neder- särsk. geogr.
: lägre, lågt belägen; undre, under- (t. ex.
the ~ house, se lower h.); underjordisk;
at the ~ pole F, vid världens ända.
(N)~-lands, s. pl. Nederländerna. ^lingS, lingz,
s. pl. skämts, strumpor. ~mOSt, a. (superi.
af nether) nederst, lägst, underst. ~ward,
-wård, a. nedre särsk. framför ortnamn.

wards, -wurdz, ad. nedåt.

nett, se net, 2.

netted, net’ed, (1.) pp. af net, 1.; a. nätlik,
med maskor; (2.) pp. af net, 2. vunnen
såsom ren vinst. ~-W0rk, se net-work.
netting, net’ing, l. prt. af net 1. (o. 2.); s.
nätbindning; nätverk; metall(tråds)duk;
sjö. se bulwark^-machine, s.
nätbind-ningsmaskin. ^-needle, s. knytnål för nät
el. fruntimmersarbetc. ~-pin, kafle för
nät-bindning.

netting, net’ing, 2. s. prov. urin.
nettle, nèti, .1. s. sjö. se knittle.

nettle, nëtl, 2. s. bot. nässla (Urtica, &fv.
’v-WOrt); va. sticka, bränna som nässlor; bild.
reta, förarga; at, »stucken» öfver.
~-brOth, s. nässelkål, "w-cloth, 5. ett slags
tjock vaxduk. ~-fish, s. brännande manet.
<wash, 5. med. nässelfeber. ’v.-tree, s.

bot. nässleträd (ett sydeuropeiskt träd med hårdt
virke : Celtis australis). -år, s. ngn

(ei. ngt) som retar, förargar, »retsticka».
nettling, -ing, prt.; a. retande, sårande,
förarglig, retsam; s. retande, sårande,
netty, net’i, a. nätlik, jfr netted, 1.
neural, nu’ral, a. hörande till nerverna,
nerv-, ^gia, -’djiå, s. med. nevralgi,
nervvärk. "wgic, -’djik, a. nevralgisk, jfr föreg.;
~ cone, migränstift. ~gy, -’dji, se <^>gia.
neurin(e), -rin, 5. anat. nervsubstans.
nCU-ritis, -i’tis, s. med. nervinflammation,
neuro-, gr., nü’10, i sms. nerv-, ^logical,
-lodj’ikal, a. jfr nulogy. ^logist,
-rol’odj-ist, s. kännare af ^logy, -rol’odji, s. läran
om nerverna. ~pter, -rop’tår, s. (oftast i
pl. -a, -å, o. -S, -s : ordningen Neuroptera)
zool. nätvingad insekt (slända). ~pteral,
-rop’tural, a. hörande till de nätvingade
insekternas ordning, ^pteran,
-rop’tur-an, s. zool. nätvingad insekt. ^pterOUS,
-rop’turås, se apteral. ~tic, -rot’ik, a.
med. nerv-, hörande till nerver ei.
nervsjukdomar; nervstärkande; s. med.
nervstärkande medel; nervsjukdom. ~tOme,
-t6m, s. smal kirurgisk knif för
nervdis-sektion. ^tomical, -tom’ikal, a. hörande
till nervernas dissektion, ^tomist,
-rét’-omist, s. en som dissekerar nerver.
tomy, -rot’omi, s. nervdissektion.
neuter, nu’tur, a. naturv. könlös; gram.
neutral, äfv. om verb : intransitiv; neutral,
opartisk^; s. naturv. könlös individ (ss.
arbetsbi); neutral, ointresserad,
opartisk person †; the gram. neutrum,
neutral, nu’tral, a. neutral äfv. kem.; bot.
könlös; opartisk, partifri; som är hvarken det
ena eller det andra af två motsatser, »midt
emellan», obestämd, likgiltig, indifferent
i aiim. bet., »färglös» bild.; s. neutral
person; neutral stat; to stand hålla sig
neutral; ~ tint, gråaktig färg
sammansatt af hufvudfärgerna; obestämd färg;

tinted eyes, ögon af obestämd färg;
~ vowel, dunkel, obestämd vokal (ss. u,
ë). ~ity, -’iti, s. neutralitet; opartiskhet,
partifrihet; neutrala makter kollekt.
~iza-tion, -iza’sjun, s. neutraliserande äfv. kem.;
neutralt (indifferent) tillstånd. ~ize, -iz,
Va. neutralisera särsk. kem., Upphäfva
särskilda egenskaper hos ei. verkningar af,
motverka; göra indifferent; poiit.
förklara neutral; ~ each other, ömsesidigt

k: fate, å: far, à: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: licr, i: fine, i: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0880.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free