Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - provocative ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pttppyhood
)jC Mindre brukligt. 1067 † Föråldradt.
piirging-thorri
of hunger, framkallande hunger; ngt
som retar matlusten; an infallible ~ to
conflict with, ngt som ofelbart måste
framkalla oenighet med ... ~ness, -nes,
s. uppeggande, retande beskaffenhet,
provokable, provo’kabl, a. som kan
framkallas, väckas, retas (till) etc., jfr foij.
prOVOke, pr6vè’k, va. framkalla, föranleda,
uppväcka, reta till (änger, laughter etc.);
uppfordra, uppmana (to, till); reta ngn {to,
till); uppreta (against, mot), förarga,
förnärma, förtreta. -t, pp.; a. förargad
(at, på ngn, öfver ngt); be not (easily) to
anger by..., låt ej (lätt) reta dig till vrede
genom (af) ... ~r, -ur, s. ngn ei. ngt
som uppeggar, retar, förargar; ngn som
vållar ngt; äfv. orsak, provoking, -ing,
prt. af föreg.-, a. retsam, förarglig; the
most ~ thing was, det förargligaste (i
saken) var (att); how så förargligt!
prOVOSt, prov’ust, s. föreståndare; rektor
(i ett college)-, Skoti. borgmästare.
~-mar-Shal, (afv. utt. [fr.,1 provö’-), s. öfverpro-
foss (officer som bar högsta uppsigt öfver det
disciplinära). ~ship, -sjip, s. en provost’s
syssla.
prOW, prau, s. framstam, förstäf (is. på gaièr
o. d.); se vid. † proa.
prowess, prau’es, s. is. poet. tapperhet,
mandom, mannamod, »båldhet».
prowl, praul, va. poet. genomströfva, ströfva
omkring på ci. i; vn. ströfva omkring (om
rofdjur o. d.), gå ut på rof; röfva; s. F
kringströfvande (efter rof el. för att stjäla);
plundringståg; plundring; byte, ngt som
»ngn lagt vantarna på»; to go on the ~ F,
jfr ofvan vn. ~er, -Är, s. en som går ut på
rof; (land)strykare som går och ser sig
om efter ngt att taga.
pr OX, proks, s. Am. lok. vallista,
proximal, prok’simal, a. mest naturv. närmast,
omedelbar(t angränsande),
proximate, prok’simat, a. mest vetensk.
nar-mast; omedelbar (cause etc.); ungefärlig,
approximativ. ~|y, -li, ad. särsk.
ungefärligen, tillnärmelsevis,
proximity, proksim’iti, s. omedelbar närhet i
rum, tid, orsaksförhållande etc.; skyldskap (’v
of blood).
proximo, lat., prok’simo, s. i brcfskrifn. o. d.
nästkommande månad (t. ex. on the 6th
den 6:te instundande månad),
proxy, prök’si, s. befullmäktigande;
om-budskap; fullmakt; fullmäktig, ombud;
se vid. procuration, kyrk.; Am. lok. valdag,
-förrättning; se vid. prox; vn. >js utföra
ngt genom ombud; by på grund af
fullmakt, såsom ombud; genom ombud.
~-paper, s. skriftlig fullmakt (t. ex. att
rösta i ngns ställe). ~Sh?p, -sjip, 5.
Ombud-skap.
prude, prod, s. sippt, tillgjordt blygsamt
fruntimmer,
prudence, pro’dens, s. försigtighet,
klokhet; as a matter offör säkerhets skull
(såsom en försigtighetsåtgärd).
prudent, pro’dent, a. försigtig, klok,
omtänksam, särsk. ekonomisk(t); the most ~
thing for hirn to do, det klokaste han
kunde (kan) göra. ~ial, -den’sjal, a.
välbetänkt, förestafvad af klok
försigtighet, omtänksam, förståndig om saker; the
~ check, den af omtänksamhet
förestaf-vade inskränkningen i propagationen,
jfr Malthusian; f rom ~ considerations (ei.
motives), af klokhetsskäl. ~ials, -n’sjals,
s. 2>l’ klokhetsregler, ^ially, -n’sjali, ad.
försigtigtvis. ~Iy, -li, ad. klokt,
omtänksamt.
prudery, pro’duri, s. tillgjord ärbarhet,
pryderi.
prudish, pro’disj, a. sipp, tillgjord(t ärbar),
pryd. ~neSS, -nes, s. tillgjordhet, jfr föreg,
pruinose, pro’inos, a. betäckt med
rimfrost (äfv. pruinous, -nus); bot. betäckt
med fint fjun ei. stoftliknande dagg.
prune, pron, l. s. plommon, (is. torkadt :)
sviskon. ~-tl*ee, s. plommonträd,
prune, pron, 2. va. beskära, kvista, tukta
träd o. d.; putsa is. om en fågel, fjädrarna; VII.
skämts, kläda sig fin, fiffa sig.
prunella, pronel’a, 1, s. med. ondt i halsen,
strupinfiammation; torsk hos barn; bot.
brunell (Prunella); anat. pupill; kem.
salpeter smält till kakor (äfv. ~ salt).
prunella, pronèrå, 2. äfv. prunello, -lo, (1.)
s. lasting (ett ylletyg).
prunello, pronel’o, (2.) s. sviskon.
pruner, pro’nur, s. (jfr prune) en som
beskär, tuktar, putsar,
pruniferous, pronifurus, a.
plommonbärande.
pruning, pro’ning, ttpmne; s. beskär-
ning, tuktande, klippning af cn häck o. d.;
pl. affall vid beskärning etc. ~-h00k, ~-knife,
s. trädgårdsknif. ~-SaW, s.
trädgårds-såg. ^-shears, s. pl. trädgårdssax.
prurience, pro’riens, pruriency, -i, s. klåda;
biid. häftigt begär, lystenhet, lystnad,
prurient, -riënt, a. kliande; lysten.
pruriginous, proridj’inus, a. af foij.
prurigo, lat., prori’go, s. med. hudklåda ss.
sjukdom, utslag med klåda.
Prussian, prusj’an, a. preussisk; s.
preussare; <v/ blue, berlinerblått,
prussiate, prusj’iat, 5. kem. blåsyradt salt,
ferro-cyanförening; ~ of potash,
blodlutsalt.
Å: note, å: do, å: noi*, o: not, å: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
