Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - right ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
right
f Talspråk. IlP Lågt språk.
rimoüs
göra anspråk på ngt) på grund af börd, arf
o. d. (särskildt i motsats till gnm giftermål, jfr förra
ex.; jfr äfv. ex. under lady); he had never
jjossessed a guinea in his own ban
hade aldrig egt en guiné som han
verkligen kunnat kalla för sin; to be in the
hafva rätt, hafva rätten på sin sida;
of med rätta; on the på höger
sida, till höger; mii. på högra flygeln;
on one’s på höger hand (till höger
om sig); bill of o>s, förklaring som
uppräknar rättigheter, se under bill; writ of
jur. inlaga till domstol gående ut på att
återfordra olagligt undanhållen
egendom (fee-simple); to the till höger;
åt höger; let us hold to the låtom oss
hålla fast vid det rätta; to put to se
ofvan to put s&rsk. städa, snygga, putsa
(äfv. ... onefs self.... sig); putting to o>s,
städning, rengöring i rum, husstök; to set
to ojs, se föreg. o. to set ’v; they are clearly
within their (eg. de hafva icke
öfverskridit gränserna af sin befogenhet:) de
äro i sin goda rätt; you shall be o*ed, du
skall få rättvisa (upprättelse). about
-face, s. helomvändning. ^-angled, a.geom.
rätvinklig, ^-hand, s. höger hand; a. i
sms. höger, belägen till höger (t. ex. door,
page); se vid följ.; ~ man, biid. ngns högra
hand (jfr ofvan right hand); mii. höger
flygelman. /^-handed, a. högerhändt;
hö-gervriden (t. ex. shell: högersnäcka);
vridande (sig) medsols; högergängad skruf;
medsolsslagen,trosslagen om tågvirke; optik,
se dextrogyrate, ^-handedness, s.
höger-händthet; händighet, skicklighet. ~
-hearted, a. rättsinnig, redlig, sveklös.
~-knot, s. se reef-knot. ^-line-pen, s.
dragstift. ~-lined, a. rätlinig, ^-minded,
a. rättsinnig, ^-running, a. raktlöpande.
~-side tool, s. svarf. utsvarfningsstål,
hake. ^-thinking, a. rättänkande. ~
-whale, 5. zool. grönlandshval (Balaena
mysticetus), ^wise †, a. se följ. ^e0US,
-jus, a. rättvis; rättskaffens; teol.
rättfärdig. ^eousness, -jusnës, s. teol.
rättfärdighet i dubbel bet. (i lefverne, el. tillräknad).
~er, -ur, s. en som rättar ei. skaffar rätt,
upprättare. ~ful, -ful, a. rättmätig (cause,
sak; war etc.), rättvis; rätt, riktig,
vederbörlig, laglig (heir, property etc.).
~ful-ness, -fulnës, s. rättmätighet, rättvisa;
persons rättfärdighet %. ~ly, -li, ad. rakt,
rätt fram†; rätt; rättvist, med rätta;
riktigt (noga, precis), lämpligt; he has
~ conjectured, han har gissat rätt; to
be named, göra skäl för namnet; I
cannot ~ say, jag kan ej riktigt (säkert,
noga) säga; jfr vid. ex. under remember o.
serve, ^ness, -nès, s. räthet, rak
riktning; rätt beskaffenhet, riktighet;
rättvisa, rättfärdighet. ^S, -S, S. plural biform
till right, se d. o. med exempel. ~Ward, -WUrd,
ad. åt höger till, till höger,
rigid, ridj’id, a. styf, stel; oböjlig; biid.
sträng, hård dom, fader, mästare, manstukt,
kritik etc. (äfv. in, i ngt). ~ity, - -’Iti, S.
Styfhet, oböjlighet; stelhet arv. i sätt;
hårdhet, stränghet. ~neSS, -nës, s. se föreg. s.
rig I et, rig’lët, s. bokb. beskärbräde; se vid.
reglet.
rigmarole, rig’mår<i>l, s. F långt
osammanhängande tal, ramsa, svammel,
galli-matias; »frågor och svar» (sällskapslek); a.
osammanhängande tal, svamlig.
rigol †, rig’ol, s. diadem,
rigoll, rig’jjl, s. ett slags förr bruklig
träharmo-nika.
rigor, lat., rig’or, s. med. frossbrytning; äfv.
amerik, skrifsätt f. rigour. ~iSm, -gurizm,
s. öfverdrifven stränghet i åsigter. ~ist,
-gurist, s. rigorist, jfr föreg. ^OUS, -gurus,
a. sträng; barsk, bister (äfv. ivinter o. d.).
^ousness, -gurusnës, s. stränghet,
ri-gour, -gur, s. styfhet; oböjlighet;
stränghet, hårdhet (of punishment etc.; of
climate, of winter); strängt lefnadssätt;
barskhet, bisterhet; skärpa (of
criticism etc.).
rile, ril, lok. F se roil.
rilieVO, it., riliå’vè, -lè’vè, s. konst, se relievo
o. relief.
rill, ril, s. bäck; vn. rinna sakta i små bäckar,
strila. ~et, -ët, s. liten bäck, rännil.
Tim, rim, s. upphöjd, öfverviken el. eljes
framspringande rar.d, brädd, kant is. af ngt rundt (t. ex.
mynt); rundgående infattning; tekn. ring, band
omkring (kanten af) ngt rundt; hjulring; äfv.
hjulskena (järnbeslag); snick. Sarg; låssmed.
omsvep; sjö. märsrand; va. sätta kant
etc. omkring, förse med arv. ringa (t. ex.
beslå hjul); ~ of spectacles,
glasögonbåge. rwbase, s. art. tappskifva på kanon.
~-lock, s. omklädt (dörr)lås. ^-square,
S. tekn. anslagsvinkel (lineal),
rime, rim, 1. se rhyme.
rime †, rim, 2. s. remna, spricka,
rime, rim, 3. s. rimfrost; vn. betäckas med
rimfrost; it det fryser på, så att
marken betäckes med rimfrost (det blir
hvitt på marken),
rime, rim, 4. s. stegpinne, spole. -ur,
s. (1.) ett slags bandjärn för tillverkning af
stegpinnar; (2.) rif ål; upprymmare (borr);
skär-borr.
rimose, ri’mos, a. full af jämlöpande sprickor,
is. bot. sprickig bark. rimosity, -m6s’iti, s.
sprickighet. rimOUS, -mus, a. se föreg. a.
k: fate, K: far, l: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, ë: lier, i: fine, 1: fin, 1: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
