Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - salt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salt
F Talspråk. 1206 P Lågt språk.
salvager
ofvan saltkarets plats, vid öfre ändan af
bordet, bland de förnämligare gästerna,
på hedersplatsen (motsats: below the
the books, si. tillsätta fingerade poster
i räkenskapsböcker för att gifva
affärsställningen bättre utseende. geoi. saltlager.
~-bOX, s. saltkar (af trä, med look, hängande på
köksväggen), saltbinge. ~cake, s. saltkaka,
-klump; kem. vattenfritt svafvelsyradt
natron, /v-Cat, s. saltklump. ^Cellar, s.
saltkar på bordet, /^-curing, s. insaltning
(t. ex. af siii). ~-duty, s. saltskatt. ~-fish,
s. salt fisk; saltvattensfisk. ~-f00t, s. förr
brukligt stort Saltkar (som på bordet utmärkte
skilnad mellan gästerna), ’v-garden, 5. Salt-
gård. ~-gauge, s. saitprofvare. <^-glaze,
’v-glazing, s. saltglasyr. ~-lick, 5. salt-
sleke. ’v-marsh, s. saltäng (äng utsatt för
öfversvämning af saltvatten). ^-IT)ine, S.
Salt-grufva. ~-pan, s. saltpanna; (is. i pl.)
saltdam (mar), -verk. ~pit, s. saltgrop;
saltgrnfva. ~-p0nd, s. naturlig saltdam.
^-radical, s.
kem. saltbas. ~raker. s. in-
samlare af salt vid saltdammar etc.
Am. med. allm. benämning på godartadt hudutslag
som ej är reform el. skabb.
~-rock, 5. salt-
bärg. ~-Sp00n, s. saltspade. ^-Spring,
s. saltkälla. ~-Stand, se cellar. ~-tub,
s. insaltning8tunna. ~-water, s.
saltvatten; hafsvatten; (the saltsjön,
hafvet; pl. saltkällor; a. saltvattens-. ~
-WOrk, s. (äfv. i pl.) saltverk, salin.
WOrt, s. bot. saltört (Salsola Kali); äfv.
Salicornia m. fl.
Salt †, salt, 2. se salacious.
Salt †, sålt, 3. hopp, språng, ^ant, -ånt, a.
hoppande; springande is. her. om vissa djur.
station, -a’sjun, s. hoppande, springande,
dansande; slående, pulsslag, ^atorial,
-ato’rial, ^atory, -åturi, a. (jfr ~ant);
som kan hoppa etc.; inrättad för
hoppande.
salted, suited
,pp.;s\. se ex.; a. i koloniernahärdad
gnm alt hafva genomgått klimatfebern;
finding diamonds, he bought the ground,
but discovered afterwards that the land
had been ... att man hade gifvit
jordstycket ett mera lofvande utseende
genom utströende (af diamanter). Salter,
-tur, s. en som saltar, saltare;
salthandlare; salttillverkare; jfr äfv. dry, sms.
Saltern, -turn, s. saltverk; se äfv. salting
-tub.
Saltier, sal’ter, s. her. Andreaskors (X äfv.
~-CrOSS); dansare †. ~wise, ad. her.
(diagonalt) i form af ett X, korsvis.
saltigrade, sal’tigrad, a. zool. som har ben
bildade för hoppande. -z, 5. pl. en
spindelfamilj.
saltimbanco †, it., saltimbång’kà, s. markt-
schreier, charlatan,
saltire, sårtèr, se saltier.
Salting, si’ltmg, prt. af salt, 1.; s. saltning;
nedsaltning; insaltning; se vid.salt-marsh.
~-dOWn, S. tckn. inkokning af saltlag ända till
utkristallering af salt; nedsaltning. ~
-tllb, s. insaltningskärl.
saltish, så’ltisj, a. saltaktig, saltig. ~neSS,
-nes, s. saltaktighet.
saltless, så/ltlës, a. utan sälta, fadd. saltly,
-li, ad. saltaktigt, med smak af salt.
Salt-ness, -nes, s. sälta, salthalt; salt smak.
Saltpetre, såltpè’tur, s. kem. salpeter (sms. jfr
under nitr e). saltpetrous, -pe’trus, a.
salpeteraktig; salpeterhaltig.
SaltS, sålts, s. pl. se salt, pl. F.
Salty, sa’lti, a. se saltish; bild. sinnrik,
skarpsinnig.
salubrious, salo’brius, a. hälsosam, sund
(befordrande hälsa) luft, klimat etc. ~neSS, -nès,
s. se foij. s. salubrity, -briti, s.
hälsosamhet, sundhet,
salutarily, sal’iitanl!, ad. hälsosamt.
Salu-tariness, -rinës, s. hälsosamhet; jfr foij. a.
Salutary, -turi, a. hälsosam, sund (:
återställande hälsa) klimat, land, luft o. d.; ofta allm.
bild. välgörande, nyttig (to, för; for, mot);
gagnelig, befordrande allmänt väl.
salutation, salota’sjun, s. hälsning.
Saluta-torian, —t^’rian, 5. Am. univ. festtalare
(student) jfr ned. salutatory, –’taturi, a.
innebärande hälsning, hälsnings-; s. Am.
univ. hälsningstal vid en Commencement, jfr
d. o. (mv. ~ oration).
Salute, salo’t, va. hälsa; förr hälsa med
kyssande, kyssa; mil. salutera (with cannon,
with the fiag etc.); hälsa (ei. fira en dag)
med salut(skott), göra salut med
sabel för ei. göra honnör för; s. hälsning;
kyss†; mil. salut (jfr va.), äfv. särsk. stor
salut med sabel, honnör; to fir c a ~ ci.
gifva salut, salutera med skott. <vT,
-ur, s. en som hälsar, saluterar etc.
Saluting, -ing, prt.; s. saluterande; a. salut-,
salvability;‡:, salvabil’iti, 5. möjlighet att
kunna räddas, jfr följ.
salvable >f(, sårvåbl, a. som kan räddas
(som ännu står att rädda); medgifvande
möjlighet af Räddning (state); som kan
frälsas is. teol.
Salvage†, sal’vadj, 1. a. o. s. se savage.
salvage, sal’vadj, 2. s. bärgning, räddning;
jur. bärgarlön (: ~ money)-, hvad som
kunnat bärgas; se vid. selvagee; ~ crew,
manskap sändt ombord på bärgadt fartyg
för att manövrera detsamma. ~-C0rpS, S.
bärg-ningskår (afdelning af brandkår). ~-|’ight, S.
bärgningsrätt, strandrätt. /vT, -ur, s.
à: fate, K: far, å: fall, à: fat, å: fast, è: mete, è: met, à: ber, i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
