Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - save ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F Talspråk. 12l4 P Lågt språk.
sawing-horsè
hade varit; <n/ that, utom (det) att. ~
-ali, (inrättning för att till det yttersta taga vara
på ngt:) besparingsapparat; ljusknekt; sjö.
bonnet (litet segel tillsatt under ett annat); F
knusslare.
Saveloy, sav’loj, s. cervelatmetvurst (ett slags
starkt kryddad korf).
Saver, sa’vur, s. räddare; bärgare; god
hushållare, en som vet att spara;
sko-besparare (»letallskålla under sulan).
sav(e)y, såv’1, ra. Si. veta; s. si. vett,
vetande, klokhet; do you ~ that? vet du det?
savin(e), sav’in, s. bot. säfvenbom
(Juniperus sabina); Am. dets- s. red cedar (J.
Yir-giniana).
saving, sa’ving, prt. (af save) räddande,
frälsande; a. sparsam; om en affär som
man hvarken vinner ei. förlorar på, som
nätt och jämt betäcker omkostnaderna;
s. sparande; besparing, pl. äfv.
sparpengar; förbehåll, undantag; prep. utom,
undantagande; med förbehåll af, (...
obetagen, ... oförkränkt, utan att såra ...);
~ clause, förbehåll såsom tillägg,
reservation; ~ grace, teol. frälsningsnåd; allm.
en räddning, ngt som räddar i eljes svåra
förhållanden; ~ institution, sparbank; ~
knowledge, teol. frälsningens (nådens)
kunskap; to be n of, hushålla med; ^ is no
sin, ordspr. »ingen skam att vara om sig»;
~ your presence (reverence) P, med er
tillåtelse, med förlof; ~ that,
undantagandes att. ~-fund, s. sparkassefond,
reservfond. ’vS-bank, s. sparbank;
sparbössa. ~S-bOX, s. sparbössa, ojy, -li, ad.
med sparsamhet; teol. till frälsning.
Runess, -nes, s. sparsamhet; teol. frälsande
kraft.
Saviour, sa’viur, 5. frälsare, is. the teol.
Frälsaren.
savonet(te), fr-, såvonèt’, s. tvålkula.
SaVOr, sà’vår, amerikansk stafning för savour.
Savory, sa’vur!, s. bot. kyndel (Satureia).
savour, sa’vur, S. smak, lukt; bild. ngts
egendomliga smak, bismak (ej klandrande), doft,
anstrykning; skoti. salvelse; vn. smaka,
lukta (of, af, äfv. bild. : hafva utseende
af, hafva en anstrykning af, påminna
om); va. smaka, lukta (af) )j<; smaka,
lukta på med välbehag, finna smak
(välbehag) i; if the salt shall lose its om
saltet mister sin sälta; that of pride,
det där smakar af (röjer, utvisar)
högmod. ~ily‡, -ill, ad. med välbehag, med
smak; Skoti. med salvelse. ~iness, -inës.
s. smaklighet; god lukt; arom. ~leSS,
-les, a. smaklös; luktlös; fadd. ~ly †, -li,
a. se ^y; ad. se osily. ~y, -i, a.
välsmakande; välluktande, doftande; fin, ut-
sökt, ljuflig, angenäm; reiig. si.
salvelsefull.
Savoy, savoj’, s. pr. Savoyen; i London ett
palats i the Strand; (s) savojkål, välsk
kål (Brassica oleracea bullata major).
~ard, fr., -ård, s. Savoyard, invånare i
Savoyen.
savvey, se savey.
Saw, så, 1. s. Skoti. se salve.
Saw, så, 2. s. saga †; sägen, utsaga, se
say, S.
Saw, så, 3. imp. (af see) jag såg ei. (ofta) fick se.
Saw, så, 4. s. såg äfv. spelt, (jfr see-saw); va.
(pp. ~ed, -d, o. ~n, -n) såga; snick. (ut-)
skära (med såg); Am. F drifva med;
smäda, gäckas med, mystifiera; vn. jfr va.-,
låta såga sig; ~ timber into planks,
försåga (såg)timmer till plankor; ~ your
timber! P ge dig af! laga dig i väg! ~
down a tree, såga omkull ett träd; ~ off,
såga af; ~ out, såga ut, skära ut
trästycken, ämnen; ~ tip, såga sönder, skära ut
virke i mindre delar; såga (in) i; this timber
smoothly, ... går lätt att såga i; the
boughs of the trees are oving against each
other, ... såga (skafva) mot hvarann. ~
-bench, s. sågbänk, jfr stable, ^-blade,
s. sågblad, -klinga, "u-blOCk, s. sågblock,
sågtimmer. <vboneS, s.,si. kirurg; F
plåsterlåda. ~-buck, s. sågbock. ~-CUt, s.
sågsnitt. ~dust, s. sågspån; si.
sodavatten; si. »puder i Ögonen» (smicker för
att lura ngn); si. enfaldigt prat, »fånighet».
~-dusty, a. beströdd med ei. full af
sågspån; bild. si. »träaktig», utan smak,
fadd, ointressant; si. absurd, »fånig». ~
-file, S. sågfil till hvässning af sågblad. ^fisH,
s. zool. sågfisk, såghaj (Pristis
antiquo-rum). ~-fly,s. zool. sågstekel (Tenthredo);
sågfluga (Xylota). ~-frame, s. sågram,
sågställ. ~-gate, s. sågram i sågverk. ~
-gin, S. tekn. äldre, enklare
bomullsrensnings-maskin. ~-graSS, se bog-rush. ~-log, se
f^j-block. ~-horse, ~-jack, s. sågbock.
~-mandrel, s. sågkiofve i svarfstol, <v–mill,
5. såg(-kvarn, -verk). ~-notCh, s.
sågsnitt. rv-pad, S. engelskt sticksågskaft. ^
-pit, s. såggrop vid kransågning. ~-SaSh,
se gate. ~-set, s. sågtandsskränkare,
skränlcjärn. ~-table, s. matarbord för
cirkelsåg. ~-t00th, s. sågtand.
^-tOOth-ed, s. is. bot. sågtandad. ~-W0rt, s. bot.
ängskära (Serratula). ~-WI*est, se set.
Sawder, sa’dur, 5. (jfr solder) smicker, fagra
ord att snärja ngn (ofta: Soft
sawed, sad, pp.; a. bot. sågad.
Sawer, så’ur, se saioyer.
Sawing, sa’ing, prt.; s. sågning; ~ out the
timber, virkets tillskärning, ^-horse, s.
k: fate, å: far, k: fall, k: fat, å: fast, è: mete, è: met, ë: her, 1: fine, ?: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
