Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sawing-horse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sawing-ho i*ëe
)j< Mindre brukligt. 1215 † Föråldradt.
söabioüå
skränkstock (ett slags skrufstäd af trä hvari såg
sättes för att skränkas). ^•machine,
såg-maskin, mekanisk såg.
Sawney, så’m, s. pr. P se Sandy; öknamn på
skotte; dumhufvud, drummel, »slök»,
sawyer, sa’jur, s. sågare; särsk. kransågare,
brädsågare; Am. se vid. snag.
Sax, saks, S. pr. namn på en fransk uppfinnare af
förbättrade blåsinstrument ss.: ’v-horn, ~-tuba
(jfr ned. saxophone).
saxatile, sak’sati], a. is. veten sk. växande el.
lefvande på klippor; klipp-,
saxifrage, sak’sifradj, s. bot. stenbräcka
(Saxifraga); jfr vid. sms. under burnet,
golden o. meadow; mountain Saxifraga
oppositifolia.
saxifragous, såksifrågus, a. is. med. sten-
upplösande.
Saxon, sa’ksn, s. pr. saxare; (anglo-)
saxiska (språket); a. saxisk; ^ English,
rent, osminkadt språk, ^-bllie, s. tekn.
saxiskt blått (en indigolösning). ~-green, S.
se Brunswick-green, ^ism, -lzm, s. (anglo-)
saxisk språkegenhet. oJst, -1st, s.
kännare af (anglo)saxiska. -i, s. pr.
Sachsen; fint kläde (eg. af saxisk ull, äfv.
Saxon cloth).
saxophone, såk’s6fon, s. mus. saxofon.
Say †, sà, 1. s. ett slags siden; ett slags fint
ylletyg,
say †, sa, 2. se assay.
say, sà, 3. va. {imp. q. pp. Said, sed; 3 pres.
sing. sèz) säga, yttra ngt (to, till;
about, of, angående, om; on, angående,
öfver, med anledning af); framsäga,
uppläsa (a lesson o. d.); högt läsa mässa, bön (jfr
grace, mass, prayer)) påstå; antaga, jfr
nedan; betyda, jfr ex.; vn. säga, tala, svara;
s. F ngt sagdt ei. att säga, ord (jfr ex.),
replik, anmärkning; ordspråk (jfr saw, 2.
o. saying); imper. säg! låtom oss säga,
antag; till exempel; drf. framför räkneord
eiiipt. ss. prep.: ungefär, bortåt; ~ to one’s
self, säga (för) sig själf; I**, hör på!
llör hit! hör nu ! (så ofta framför en imperativ);
(framför påstående, t. ex. ..., here he COmes),
nå jag säger ei. må säga, jag tror
minsann att ..., nå verkligen ... (kommer
han icke); I can’t (i svar) det kan
jag icke säga (det vet jag icke); though
I ~ it (that shouldn’t) (ursäktande tillägg, is.
när man berömmer sig själf), Om jag får så
säga själf; they ’v, de säga, folket (man)
säger; that is to det vill säga; you
don’t ~ sof hvad säger ni? det menar
ni väl inte (på allvar)? verkligen? är
det möjligt? let us ~ no more about it,
låtom oss ej (: vi skola ej) tala mer om
deri sakenj what do you ^ to that? hvad
säger ni om den saken? ^ what comes
uppermost, säga hvad som faller en in
(ei. kommer en före för ögonblicket)
(improvisera) ; I will have nothing to /v to him,
jag har intet otaldt med hnm, ... vill ej
mer veta af hnm; you will ^ no, du
torde säga nej därtill (bestrida det); he
had not much to o* for himself, han hade
icke mycket att säga till sitt försvar;
&fv. han hade icke mycket som »talade
för hnm» (som rekommenderade hnm);
what have you to <n/ for yourself f hvad
har du att andraga till ditt försvar (ei.
ursäkt); it (in ...), det heter (det
står skrifvet i en bok); /, P säger jag,
»sa’ jag»; ~ something off by heart, läsa
upp ngt som en utanlexa; ~ on! säg
ut! fortfar med det ni har att säga! ~ over,
upprepa, repetera; to have one’s is. F
få säga (ut) hvad man har att säga (hvad
man har på hjärtat), ... sin mening (äfV.
~ one’s [el. a ei. some] äfv. med out:
»sjunga ut»); aiim. wid. hafva sitt ord med
i laget, hafva ngt att säga (bestämma)
därvidlag; I have had my jag har (nu)
sagt hvad jag ville säga (: »dixi», jfr /
have said). ~er, -ur, s. yttrare, en som
säger; a ~ of smart (good, witty) things,
en infallsmakare.
sayette, fr., såjèt’, S. sajett (aars af ylle o. silke).
Saying, sa’ing, prt. (af say); s. sägande; ngt
sagdt, hvad ngn sagt, utsaga, yttrande;
infall; sentens; sägen, ordstäf, ordspråk
(an old ~ that, äfv. med dessa ord;
oj and doing are (two) different things,
att säga är ett, att göra är ett annat; a
dark ett dunkelt tal; as the ~ is
(goes), som man plägar säga, som
ordspråket lyder; to say one’s se motsv.
under say; it goes zoithout ~ (that), det
behöfver ej nämnas att, det förstås att
(är klart att).
SCab, skåb, s. skorpa på sår, rufva;
får-skabb ; vn. om sår öfverdragas med skorpa
(äfv. ~ over). ~wort, s. bot. ålandsrot
(Inula Helenium).
scabbard, skab’urd, s. värj-skida, sabel balja;
va. sticka i skidan; förr gif va fuktel med
en värjskida; se ex. under return.
scabbed, skåbd, a. betäckt med rufvor;
skorfvig; voter, skabbig; P torftig, usel,
erbarmlig. ^ness, -nes, scabbiness,
skåblnës, s. (jfr föreg.) skorf vighet;
skab-bighet. SCabby, -i, a. se scabbed.
scabble, skåb’1, se scapple.
scabies, lat., ska’biez, s. med. skabb.
SCabiOUS, skà’biås, a. skabbartad, skabb-,
skabbig; s. bot. vädd (slägtet Scabiosa);
blåknappar (Jasione montana).
: note, o: do, o: nor, o: not, à: tube, tub, bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
