Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - shift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
shift
‡ Mindre brukligt. 1275 † Föråldradt.
shine
skaffa bort; ~ off, undanskjuta, förhala,
• söka att undgå ei. komma ifrån (duties))
skaffa sig af med, göra sig kvitt (a
person etc.); ~ of linen, ombyte af linne;
tid som man bär ett linneplagg; nytt
(rent) linne; <n> of the tide, sjö.
tidkantring; a poor (sorry etc.) en ömklig
utväg; ett lumpet knep; to make (a)
söka hjälpa sig så godt man kan (with,
med; without, utan); göra sitt bästa (to,
för att : se till, laga att man kan ...);
med möda lyckas (to, att); he makes ~
to live, han hankar sig fram; for a
för en gång, för ett tillfälligt behof; to
be put (reduced) to r*»s, vara (blifva)
hän-vist till nödfallsutvägar; to be put to one’s
last vara bragt till det yttersta, vara
i trångmål. ~-SCene, s. teat, rörlig
dekoration (kuliss), ^able, -abl, a. som kan
skiftas, ändras, flyttas o. s. v. -år,
s. en som skiftar, växlar, flyttar etc. (särsk.
so scene-r^); fyndig, förslagen människa;
vinglare, ränkmakare; sjö. kocksmat
(kockens biträde : cook’s salt-provision
~ing, -ing, prt.; a. som flyttar sig,
föränderlig; rörlig; ombytbar; tekn. omställbar;,
förslagen, knipslug (jfr s. ombyte;
omflyttning; mur.förväxling; undflykt;
(brukande af) knep, finter. ~ing-backstays,
s. pl. sjö. slingerbarduner. ^ing-beach,
s. strand af drif(flyg)sand. ^ing-board,
s. sjö. slingerskott. ^ing-ground, s. drif-
sandsbotten. ^ing-gauge, s. snickares stryk-
mått. ~ing-sand, 5. drifsand.
~ing-span-ner, s. tekn. universalskrufnyckel. ~ing
-Square, s. snick, smyg (jfr b ev el-square).
singly, -in gli, ad. genom ei. med
ombyte ei. förändring(ar); med »krokvägar»,
knep ei. finter. ~leSS, -lès, a. utan
utvägar, hjälplös, rådlös, »opraktisk»,
otillräcklig om hjälpmedel. ~leSSneSS, -lësnës,
s. hjälplöshet, jfr föreg. ~y, -1, a.
föränderlig; rik på utvägar, förslagen; listig,
fallen för krångel, full af knep.
Shiite, sje’it, s. schiit (reformert muhammedan som
förkastar traditionerna).
shikarree (ei. -ry), hind., sjikår’è, (-1). 5. ind.
infödd jägare; sportsman i aiiht.
shilf, sjilf, s. prov. halm.
shilfa, sjil’fa, s. Skoti. en liten trastart.
shill, sjil, va. se slieal 1. 0. 2.
shillalah, sjiià’iå, shillaiy, -i!, shillelag,
-le’lag, shilleiah, -lé’lå, s. Iri. knölpåk; ~
practice, skämts, slagsmål på irländskt manér,
shillen, sjil’n, s. P för shilling.
shilling, sjiring, s. shilling (eng. mynt: V20
pound, omkr. 90 öre sv.); the Queen’s (King’s)
handpenning vid värfning; to take
the Queen’s taga värfning; to come
back (again) like a bad eg. komma
tillbaka lika säkert som ett falskt
skilling-stycke, »gå igen» om ngt man förgäfves sökt
blifva af med, »komma igen som olyckan»;
to cut off with a eg. afspisa med en
göra arflös. ^-dreadful, 5. F
godtköps-sensationsroman.
shilli-shalli, shilly-shally, sjil’isjali, vn. F
vara obeslutsam, tveka, hutla; krångla
(hit och dit); s. F obeslutéamhet,
villrådighet; a. villrådig, visande villrådighet,
tveksam; ad. med tvekan; to stand ^, to
be at stå tveksam, vara villrådig, veta
sig ingen lefvande råd; to play a game
of krångla hit och dit, jfr vn.
Shilo, hebr., sjl’l6, s. bibi. Messias (1. Mos. 49, IO).
shilpet (el. -pit), sjil’pet (-pit), a. Skoti. svag
dryck, blaskig äfv. : blek.
Shily, se shyly.
shim, sji m, s. åkerbr. ett slags skumplog; mek.
tunn metallskifva till underlag ei.
mellanlägg emellan maskindelar för att få dem att
passa bättre ihop.
Shimmer, sjim’ur,vn. poet. skimra, glimma;
s. skimmer; glimt, ^ing, -ing, prt.; s.
skimrande, skimmer.
Shin, sjm, s. anat. skenben; järnv. laskjärn,
skärf järn; skol. si. spark på skenbenet; vn.
Am. F springa kring o. »vigga» (låna upp pengar
för tillfället); sparka; va. F klättra uppför
(med händer och fötter); ~ of beef,
länd-stycke på en oxe; to baric one’s bild.
»bränna fingrarna på sig» (in trying to
...); to break one’s trampa ngn på
tårna bild.; P se vid. ofvan vn.; against the
ogärna; ~ about P, »gno» omkring.
~-bone, s. skenben. ~-b00t, s. ridk. ett
slags benfodral för hästar. ~-leaf, s. bot.
Pyrola elliptica. ~-leather, s. F skinnet
på skenbenet. ~-log, s. ind. krumtimmer.
^-plaster, s. Am. si. banksedel el. sämre
egen växel. ~-rapper, s. en som
skade-gör en häst gnm ett slag på florettbenet
(jfr splint-bone).
shindle, sjin’dl, s. takskiffer(platta); se vid.
shingle.
Shindy, sjin’di, s. Si. oväsen, »spektakel»,
krake], slagsmål; Am. se vid. shinty; Am. F
tycke, svärmeri; to kick up a se to
kick up a row.
shine, sjm, vn. (imp. o. pp. shone, sjèn,
sjon, äfv. regeib.) skina; glänsa, lysa,
glimma (t. ex. in the sun; el. om solen); äfv.
bild. : briljera; va. P låta skina; si. blanka
stöflar; s. sken, glans; si. blankning; F
solsken, vackert väder (i förbind, med rain,
shadow, shower; t. ex. ~ or rain : i alla
väder); Am. F tycke, svärmeri; si. oväsen,
bråk, krakel (jfr shindy o. roiu)) the moon
b: jiote, 8: do, nox*, è: not, à; tube, tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z; has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
