Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - ship's-boy ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ship’s-boy
‡ Mindre brukligt. 1277 † Föråldradt.
shoadjng
s. skeppsgosse. ^’s-COmpany, 5.
fartygsbesättning (med befäl). ~’s-Crew, s.
fartygsbesättning (utom befälet). <v-Sliape, ad.
på sjömansvis; aiim. fint och nätt, snygt
och putsadt, i mönstergill ordning.
-husband, s. korrespondentredare. ~’S
-journal, s. skeppsjournal, loggbok.
-papers, s.pl. skeppsdokumenter,
-handlingar. place, 5. sjö. bestick. ~’s
-protest, s. sjöförklaring. ~’s-steward,
S. i örlogsflottan proviantunderofficer; i
handelsflottan konstapel. ~’S-Way, s. kölvatten.
~-way, s. sjö. (släpplanka på) stapelbädd.
/xz-worm, 5. zool. skeppsmask (Teredo
na-valis). ~wreck, s. skeppsbrott äfv. biid.;
vrak)j(; va. om storm, vågor förstöra,
sönderslå ett fartyg; låta lida skeppsbrott,
bringa att förlisa, ^wrecked, pp.; a.
förlist; skeppsbruten äfv. biid.: förolyckad;
to be lida skeppsbrott, förlisa,
förolyckas. ~wright, s. skeppsbyggmästare;
varfstimmerman; skeppstimmerman; t\*’s
mate, kvartersman, varfsförman.
yard, ~-yard, s. skeppsvarf, *vful, -ful, s.
så mycket ett skepp rymmer, en
skeppslast. ~leSS†, -lea, a. utan skepp. ~ment,
-mënt, s. skeppning; varuförsändning
sjöledes; skeppadt gods, skeppslast.
per, -ur, s. en som inskeppar gods; hand.
afskeppare, befraktare. ~ping, -mg, pvt.;
a. (in)skeppnings-,befraktnings-, rederi-;
sjöfarts-; skepps-, sjö-; s. skepp, fartyg
(kollekt., t. ex. [antalet af] samtliga skepp
i en hamn); inskeppning; sjölägenhet;
skeppsfart: to take se motsv. under ship;
~ articles, förhyrningskontrakt med
sjöfolk; ~ charges, lastningsomkostnader; ~
clerk, lastningsbokhållare; »vaterclerk»
(bokhållare hos skeppsmäklare); ^ interest,
l*e-deriväsen, sjöfart; redare etc. kollekt.; ~
list, (jfr Lloyd’s list) skeppslista.
Shire, sjir (ss. ändelse i namn sjer, sjir), s.
landskap, län, distrikt (oftast identiskt med ett
county)’, knight of the länets
representant. ^-Clerk, s. »landssekreterare»;
afv. »landskanslist». ~-reeve †, s. se
she-riff. ~-tOWn, s. hufvudstad i ett shire.
Shirk, sjirk, va. F söka undandraga sig en
pligt; skolka från (school, skolan); vn.
skolka; jfr shark; s. se shark bild.; en som
SÖker Stjäla sig ifrån en skyldighet (äfv.
~er, -ur); ~ off, F slinka undan, smyga
sig bort.
shirl, sjul, 1. se schori.
shirl, sjul, 2. a. prov. se shrill.
Shirley, sji’rii, s. zool. ett slags domherre
(Tanagra).
shirr, sjir, s. (inväfning af) elastisk tråd i
tyg; afv. elastiskt tyg; va. irvväfva ela-
stisk tråd i. ~ed, -d, pp.; a. med
inväfda elastiska trådar, ~ing, -ing, prt.;
S. ett slags »besättning» gjord å symaskin.
shirt, sjirt, s. skjorta; va. % kläda i skjorta
(is. reflex., jfr ex.); ~ of mail, pansarskjorta;
full "u, manschettskjorta; he had not a
~ to his back, han hade icke skjortan
på kroppen (var utarmad); he would drink
(play etc.) the ~ off his back, han var
färdig att supa opp (spela bort) skjortan
på kroppen; he’s got his ~ out, P han
är uppretad, ur humör, vid dåligt lynne;
close sits my but closer my skin, ordspr.
kosta hvad det kosta vill, lifvet är dock
kärast; in one’s (springa etc.) i bara
skjortan; clean ~ day,
skjortombyt-ningsdag; ~ one’s self?, ömsa skjorta.
button, S. skjortknapp som sys fast.
-Cuffs, 5. pl. manschetter. ~-front, s.
skjortbröst. ~-frill, s. skjortkrås. ~-pin,
s. kråsnål. ~-sleeve, s. skjortärm; in
one’s i skjortärmarna. ~-Stud, s. lös
skjortknapp. ~-ta.il, s. nedre delen af
en skjorta. ~ing,-ing, s. skjorttyg,-lärft,
shirting. ~leSS, -lés, a. utan skjorta.
~y, -i, a. si. (jfr ex. ofvan) vid dåligt lynne,
knarrig, förargad.
shist, sjist, se schist.
shittle †. sjit’1, se shuttle.
Shive, sjiv, s. skifva †; liten bit; skäfva
af lin.
shiver, sjiv’ur, l. s. liten skifva; splint,
spån, sticka, splittra, bit; sjö. se sheave;
min. ett slags blå skiffer; va. splittra, slå i
bitar (: to break to ~.s); vn. splittras, gå
i bitar, gå i kras (: to go to ~s); springa
(krevera). ~-Spar, s. min. skifferspat.
Shiver, sjiv’ur, 2. vn. darra (with cold, afv. :
huttra; with fear etc.); rysa, skälfva; sjö.
lefva om segel; vcl. sjö. skefra ett segel (göra
att »det lefver» i seglet); S. darrning, skälf-
< ning, rysning; the frossan; ~ and
shake, huttra och frysa; a cold en
frosskakning; a cold ~ went (ei. ran)
through me, I felt a ~ all over me,
en rysning gick öfver mig (hela min
kropp); jag kände kalla kårar efter ryg-
Shivering, sjiv’urmg, l. prt. (af shiver, 1.);
5. splittring, bristande i stycken.
Shivering, sjiv’urmg, 2. prt. (af shiver, 2.);
s. darrning, rysning; sjö. skefring (att det
»lefver» i seglen); « ~ fit, frOSSa, ffOSSkak-
ning(ar). ojy, -li, ad. med rysning,
darrande.
shivery, sjiv’uri, a. (1.) bräcklig, skör, lös;
(2.) darrande; F fallen för rysningar, som
har rysningar; frusen af sig.
shoad, se shode. ~ing, se shoding.
i: note, 8: do, o: nor, o: not, i: tube, å: tub, à: bull, th: thing, dli: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
