Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slowly ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slowly
F Talspråk. 1314 P Ligt språk.
slushy
(slow)ly, -li, ad. långsamt, sakta. ~n6SS,
-nls, 8. långsamhet; senfärdighet,
tröghet; betänksamhet; tråkighet, jfr sloiv.
~S, -Z, s. Am. med. »mjölksjuka»; sport, i
kricket långsamt rullade bållar.
Slub, slub, s. tekn. spinn. slubb, förspånad,
förgarn afull; va. förspinna (ullkaidau : draga
ut den o. gifva den en lätt snoning). ~ber, -år,
(1.) s. förspinnare (-nerska).
slubber, slub’ur, (2.) va. )fC slarfva med,
hafsa med (äfv. med over); se vid. slabber.
~degullion,-degul’jun, 5. P trashank,buse;
slampa, »trasmaja». singly ))(, -ingli, ad.
hafsigt.
stubbing, slublng, s. förspinning af uii; se
slub. ~-biily, ^-machine, s.
förspinnmaskin.
Sludge, sludj, s. dy, gytja, mudder, blöt
smörja; snö- ei. issörja, stöp; bärg. se
si i me. door, hole, ån gm. aftapp-
ningsliål för orenlighet. ~ r, -ur, s.
jordbon-för borrning i dy el. lös sand. sludgy, -i, a.
dyig, lös, blöt, smörjig, smutsig.
Slue, slo, va. o. n. sjö. kantra rundt, svänga
omkring (ary. med round); s. svängning af
en kanon på pivot.
Slug, slög, 1. s. rännkula, cylindriskt ei.
cy-lindriskt-ovalt metallstycke nytjadt i st. f.
bösskuia; (äfv. pl.) bärg. halfrostad malm;
va. ladda med ^s.
Slug, slug, 2. s. drönare, lathund; zool.
snigel utau hus (Lim-ax); hand F vara som ej
går åt; vn. † lata sig, dröna; va. † göra
lat. ~a-bed, s. sjusofvare, ^gard, -urd,
s. lathund, lätting, drönare; a. se foij.
gish, -isj, a. drönig, lat; trög; långsam
äfv. om ting (t. ex. långsamt flytande flod);
stillastående, orörlig, ^gishness,
-isj-nès, s. lät ja, drönighet; håglöshet;
tröghet; långsamhet (äfv. om ting). ~gy, -i, se
r^gish.
Sluice, slos, s. sluss; damlncka; ström eg.
ur en vattendrag; bild. sluss, källa,
port; tekn. vattenrör med ventil; ångm.
injektionskran; P bad; va. öfverskölja,
öfversvämma; skölja; rensa; utsläppa
ss. genom en damlucka cl. i
strömmar)^; vn. )JC utströmma, strömma
(öfver); to have a ~ P, bada sig. ~-board,
s. damlucka: dämbord. ~-C0Ck, 5.
ångm.
utsläppningskran. ~-gate, s. damlucka
(öppningen el. det hela);
slussport. ~-hatch,
s. damlucka (själfva lammen, jfr board).
~-keeper, ~-master, s. slussvaktare. ~
-money, s. slussningsafgift, slusspengar.
~-valve, s. se ~-cock. ~-way, s.
vattenränna ei. kanal som regleras med
dam-lucka o.d. ~ry, -uri, s. Pkrog. sluicy,-i, «.
fallande om regn, ei. rinnande i strömmar.
Slum, slum, s. (illa beryktad) gränd,
bakgata, is. ss. smyghål för tjufvar;
fattigkvarter; P (bedrägeri genom) bref; P
kista; vn. si. besöka fattigkvarteren ss.
modesak; univ. si. smyga Omkring i olofliga
ärenden ; Vtt. P dölja.
Slumber, slum’bur, vn. slumra, sofva äfv.
bild.; S. (äfv. i pl.) slummer äfv. bild. ~er,
-ur, s. slumrare (-rerska). ~ing, -ing,
pvt.; s. slummer. ~ingly, -ingli, ad.
såsom i sömnen. ~less, -les, a. sömnlös.
~0US, -us, ~y †, -i, a. söfvande,
inbjudande till slummer; söinngifvande.
slumbrous, -brus, a. se ovOUS.
Slummer, slum’ur, s. en bakgatornas ei.
grändernas invånare, slumming, -ing, prt.
(af slum); tO go se shim, Vll. si.; polit. si.
arbeta för de fattigare klassernas
höjande. slummy, -i, a. full af bakgator ei.
gränder (o. tjufnästen). Slumopolis,
-op’-èlis, s. skämts, »fattigstaden».
Slump, slump, 1. s. slump, klump; va.
slumpa ihop ei. tillsamman (äfv. ~
together); (to take, things) in the ... i
slump; a ~ sum, en rund summa.
Slump, slump, 2. vn. plumsa ned ei. i
(oförmodadt falla ned i träsk, genom svag is o. d.); 8. prov.
träsk; Skoti. plumsande; ~ through the
floor F, (vara färdig att) sjunka gnm
golfvet af stark sinnesrörelse (t. ex. häpenhet).
~y, -1, a. prov. kärraktig, lös (så att man
lätt sjunker ned).
slung, slung, imp. o. pp. af sling. ^-sllOt, .<?.
slungkula, kula i en slunga; slunga ei.
dagg af en tågstump med en kula i ändan.
Slunk, slungk, imp. o. pp. af slink.
Slur, slèr, va. smutsa, sudda ner, besudla,
befläcka äfv. wid.; förklena, nedsätta;
»sudda öfver», hastigt fara öfver för att
söka dölja; i tal, läsning etc. halka lätt
öfver ngt obehagligt (äfv. ~ o v er); suddigt
uttala; mus. föredraga legato; boktr,
dubblera, jfr mackie; † lura, narra; s. fläck
äfv. biid. (t. ex. upon one’s honour),
skamfläck, nesa; knep, bedrägeri; boktr, orent
tryck; mus. legatobåge, bindetecken,
portamento; ~ through, slarfva igenom ett
arbete: to cast (throw) a, <v/ upon, kasta
skugga på, äfv. i sitt tal (vilja) nedsätta,
förklena. ~-page, s. boktr, smutssida.
~red, -d, a. mus. förenad med
bindetecken, sammanbunden.
slush, sliisj, s. dy, blöt jord, sörja, jfr sludge;
F snöslask; (maskin)smörja; skumfett is.
på fartyg; ångm. blandning af kalk och
blyhvitt; va. smörja; bestryka med F
blöta, skölja; vn. )}< F vara genomblöt.
~y, -l, a. (jfr sludgy) smörjig; slaskig; s.
sjö. si. skeppskock.
i: fate, å: far, å: fal], à: fat, k: fast, è: mete, è: met, 4: her, 1: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>