Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slut
‡ Mindre brukligt. 1315 T Föråldradt.
smart
Slut, slut, 1. s. teiegrafspr. : safely arrived.
Slut, slut, 2. s. lortlolla, slampa, kofsa;
slusk; hynda; piga †.
slutch, slutj, s. jfr sludge, slush.
sluth-hound, slo’th-haund, se sleuth-hound.
sluttery, slut’uri, s. slampighet, snuskighet.
sluttish, slut’isj, a. slampig, snuskig, slu-
skig. ~neSS, -nës, se sluttery.
Sly, sil, a. knipslug, behändig, skicklig,
fiffig; (il)listig, skälmaktig, klipsk; tunn,
fin†; förstulen, obemärkt; a ~ dog (blade,
card, fellow, one), en listig krabat,
»luri-fax», »lufver»; on the ~ F, listigt; i smyg,
i hemlighet; to be out on the hafva
smugit sig ut, gått ut olofvandes. —boots,
s. F slnghufvud, fiffig, förslagen karl.
~ly, -li, ad. knipslugt, listigt; oförmärkt,
i smyg. ~ness, -nes, s. listighet, jfr a.
smack, smak, 1. s. sjö. smack (holländsk galeas
till kustfart o. fiskhandel); transportbåt.
smack, smak, 2. s. smackning; smällkyss;
(pisk)smäll, slag med flata handen, smäck;
smak, (behaglig) eftersmak äfv. biid.,
bismak; anstrykning (jfr smattering);
smakbit, liten smula; vn. smacka; smälla;
gifva smällkyssar (äfv. va.); smaka (of,
af äfv. biid.); va. smacka med läpparna;
smälla med en piska; this word has a
Celtic ~ about it, detta ord har en keltisk
anstrykning, en viss keltisk karaktär,
påminner om keltiskan ; he <^ecl his great
fist into mine, han slog sin stora labb i
min med en smäll. smooth, ad. fritt
och öppet, obehindradt; fullkomligt jämt
och slätt. ~er, -ur, s. en som smackar
etc.; ngn, ngt som smakar; F smällkyss;
smäll, klatsch. ~ing, -ing, prt.; a. F
dugtig, »rifvande», »så det smäller efter»;
»knattrande», frisk vind; s. se smack; ~
kiss, smällkyss.
Small, smal, a. liten, ringa (i sms. små-;
utmärker framför ämnesnamn att ämnet är fördeladt i
mindre stj-cken, jfr — CØaZ); obetydlig; fill
om regn, tryck etc.; tunn, smal; sjö. smäcker;
svag om ljud, om dryck; S. (the ~ of...)
smal, tunn del af ngt; pl. knäbyxor; oxf.
univ. förberedande examen, jfr little-go;
amboss (ei. anvil), handstäd; ~ bower
(-anchor), sjö. dagligt bogankare;
capitals, boktr, kapitäler; ~ coin, småpengar,
skiljemynt, slantar; spelmarker; ^ craft,
småfartyg (mindre än brigg; äfv. kollekt.); ~
deer F, småvaror, diversavaror; ^ fruits,
bär ss. händels- el. matvara; ~ fry, gli äfv. om
barn; (8Germans F, små korfvar; ^
goods, plockgods; hand. se ~ wares; (the)
~ hours, »småtimmarna» (de första efter
midnatt); in the ~ hours, arv. bittida på
morgonkvisten; ~ island, holme; ~
maid (servant), tjänsteflicka, »pigslinka»;
~ master, »själfförsörjare» (handtverkare som
utan biträden arbetar på styck för butikerna); CL ~
matter, en småsak, en bagatell;
~potatoes, Am. si. Strunt (jfr vid. ned. ex.); ~ price,
lågt, ringa pris; ~ stuff,sjö. smått tågverk,
smäckra ändar; hand. FSe ~ wares; ~ talk,
småprat, kallprat; ~ wares, hand. korta
varor; bandVarOl’ (band, spetsar, fransar o. d.); no
~er a man than Captain L., ingen ringare
person än the ~ of the back, veka
lifvet, korsryggen; the ~ of the butt, mil.
det runda af stocken; the ~ of the leg,
smalbenet; to feel vara (blifva) blyg,
känna sig »stukad» (flat, förlägen); to look
nu, se obetydlig ut; F se förlägen ut; he’s
very ~ potatoes, si. han spelar ingen roll
i världen, han är en komplett nolla; he
doesn’t think ^ beer (coals, potatoes Am.)
of himself si. han har inga små tankar
om sig själf, han »går inte af för
hackor»; to write skrifva petigt. —arm,
a. i sms. handgevärs- (t. ex. drill); <v, men,
sjö. landstigningstrupp. —arms, s. pl.
hand(skjut)vapen, handgevär. —beer, s.
dricka, svagt öl; biid. F småsaker, strunt
(äfv. a. i sms.). —chase, s. boktr, halfram.
—Clothes, s. pl. knäbyxor. —COal, s.
harpade kol, smideskol; äfv. små träkol.
—debt’s court, 5. jur. domstol som
handlägger mål angående fordringar intill 20
f. —debtor, s. jur. (jfr föreg.) gäldenär
intill 20 f. —file, 5. handfil. —grained,
a. finkornig. —hand, s. brefstil, vanlig
mindre skrifstil. —iron, s. knippjärn.
—Ore, s. bokad malm. ~-piece, s. Skoti.
»tjugoöring» (ett mynt, omkr. 2 V2 d.). ~pOX,
S. (saknar plural) koppor. —Shot, S. (bly-)
hagel. —S0uled,tt. med en liten själ,
små-sinnad. —SWOrd, s. värja; florett. ~age,
-adj, s. bot. se celery. ~ish, -isj, a.
tämligen liten. ~neSS, -nës, 5. litenhet,
obetydlighet, jfr small, a. ~S, -z, s. pl. se ~
-clothes; se vid. ofvan small, pl. Oxf.
Smalt, smalt, S. smalts (en blå fkoboltlfärg),
azurblått; pale se zaffer. ~jne, -in, s.
min. speisskobolt.
smaragd †, smar’agd, s. min. smaragd
(numera emerald). ~ine, -in, a. smaragd-,
smaragdgrön. oJte, -it, s. min. smaragdit
(en art hornblende),
smart, smart, a. skarp (om smärta, smak, strid
etc.); stickande; smärtsam; svår, hård
(pain etc.); häftig, dugtig (slag o. d.); liflig
äfv. om person; fart, gång; mil. träffning,
skottväx-Ung etc.; rask, rapp, flink, pigg; frisk vind,
lif; spetsig, kvick 0.n svar (äfv. boy etc. [: [-»vaken»]);-] {+»va-
ken»]);+} »vräkig», sprättig, kokett, elegant,
»stilig», »piffig»; på modet; (med) >u svän-
è: note, 61 do, 6: nor, i: not, à: tube, ft: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
