Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smudge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sky-blue
>fs Mindre brukligt. 1319 † Föråldradt.
slammerkin
insekter på afstånd; F smuts(fläck), Smörja;
va. prov. kväfva; F nedsmutsa, nedsudda;
sudda till. ’v-COal, s. gruf. F Se anthracite.
-d, pp. a. suddig om tryck el. ritning.
smug, smug, 1. a. F (tillgjordt) fin, siratlig
(äfv. saying etc.); nätt, uppfiffad, på
sprätten; slät, hycklande; va. † putsa,
uppfiffa. ~-faced, a. F med glatt ansigte,
»slät», sirlig, siratlig.
Smug, smug, 2. va. P »hugga», »strala», »snyta»
(bortsnappa); s. lok. si. smuggling.
gings, -gingz, s. pl. Si. det »huggna»,
»stra-lade» ei. »snutna»; interj. skol. si. »blåst!»
(utrop när man »hugger» ngt af ngn).
Smuggle, smug’1, va. O. vn. smuggla,
lurendreja; i aiimht i smyg bedrifva oloflig
näring (t. ex. lönkrögeri el. lönbränneri); ~ in^
insmuggla. ~r, -ur, s. smugglare,
lu-rendrejare; smugglarfartyg. Smuggling,
-ling, prt.; s. smuggling; smyghandel; ~
hen, illa beryktadt hus.
smut, smut. S. (äfv. i pl.) smuts, fläck af sot,
kol o. d.; brand (rost) å säd (arv. ~-brand);
biid. smutsighet i ord; si. kopparkittel;
va. nedsota, nedsmutsa; angripa med
brandrost; vn. blifva sotig ei.
nedsmutsad; taga smuts åt sig: sota ifrån sig;
skadas af brand om säd. ~-ball, s. bot.
kä-ringfis (svamp, Lycoperdon Bovista); äfv.
Tilletia caries. ~-mill, s.
sädesrensningsmaskin. ~ch, -j, va. o. s. se smut. ~ted,
-tèd, pp.; a. se *uty. ~tineSS, -lnës, s.
so-tighet, smutsighet äfv. biid. ~ty, -i, a.
nedsotad, smutsig af kol o. d.; oanständig,
obscen.
Smyrniot, smè’rniot, a. från Smyrna; s.
invånare i Smyrna.
Snack, snak, s. andel † (numera blott i to go
F, se to go shares)-, »gaffelbit»,
»matbit» (lätt måltid på stående fot); va. si. retas,
gyckla, drifva med; to take a ta’ sig
en bit.
Snacket, snak’et, s. se snecket.
SnaCOt, snak’ut, se sea-needle.
snaffle, snåf’1, s. ridk. bridong, trens; äfv. se
f^j-bit; si. lärdt, yrkes- ei. privat
samtal tråkigt för det öfriga sällskapet; P
stråtröfvare; va. lägga trens på, betsla; tygla
äfv. biid.; si. sätta fast; P »knycka», »lägga
vantarna på», arrestera; vn. prov. tala
dumt, tråkigt; to ride on a rida med
trens. ~-bit, s. trensbett, ledadt munlag.
snag, snag, s. knast, knöl (på träd), kort
(skroflig) gren; förakti. bet :
(framskjutande) tand, gigeltand (: ~-t00th); tagg
på en hjorts horn; horn; Am. sjunken
trädstam med ena ändan i flodbotten; va.
prov. »snagga», afhugga; afkvista, grof-
hugga en trädstam ; Am. köra en &ngt>ät mot
en ~; vn. >|< vara vresig, knarrig. ~
-boat, 5. Am. ångbåt försedd med
apparat att borttaga snags. ~ged, -d, a. se
föij. första bot. ~gy, -?, a. knölig, knutig;
F »knottrig», vresig, knarrig, grinig.
snaggling, snag’ling, s. gåsfiske (fånga gäss
medelst metref, krok o. bete).
snail, snål, s. zool. skalsnigel,
trädgårdssnäcka (Helix); tekn. snäcka, spiral; bild.
drönare, långsam ei. trög människa; bot.
se "u-clover; vn. krypa långsamt som en snäcka
\along, fram); edible the great vine
zool. vinbergssnäcka (H. pomatia); at a
~’é? pace (post, trot), skämts, med
snäckans fart. ~-Clover, s. bot. en art smäre
ei. luzern (Medicngo scutellata L.). ~
-flower, s. bot. snäckböna (Phaseolus
caracalla). ^-leech, s. blodigel. ~-like, a.
ad. lik(t) en snigel; med snäckans fart.
~(s’)-pace, vn. »krypa fram» biid. (gå
ytterst långsamt). ~-paCed, ~-sl0W, a. med
snäckgång. ~-piece, s. snäcka i ur. ~
-Shell, s. snigelhus. ~-StOne, s. min.
snäck-sten. ^-trefoil, se "»-clover.
snake, snàk, s. zool. snolc, tomtorm (the
common ~ : Coluber natrix); orm i aiim.;
slang; F boa, jfr tippet; va. sjö. svigta vant
etc.; Am. draga ut ur ett hål (äfv. med out);
vn. Am. kräla som en orm; orma, slingra
sig krypande; it will give him a ~ F,
det skall reta honom (»gå hnm i magen»).
~-bird, s. se darter, zool. ~-charmer,
s. ormtjusare. fence, se motsv. sms. af
serpent. ~-g0Urd, 5. bot. Tricosanthes
anguina (slingerväxt i Ost-Asien, hvars frukt liknar
en orm). head, s. bot. dam spelslilja
(Fri-tillaria meleagris); a m. bot. se shell-flower;
Am. ändan af en järnvägsskena som rest
sig Upp o. stundom blir farlig för vagnarna. ’V»
-headed, a. med ormhufvud äfv. her. ~
-mOSS, se club-moss. ^-Iieck, s. se darter,
zool. ~-nUt, S. bot. frukten af ett träd i
De-marara (Ophiocaryon paradoxum) hvars
embryo liknar en hoprullad orm. rv(-)T00t, S. bot.
ormrot (namn på åtsk. växter [el. rötter af växterl
som anses tjänliga mot ormbett, t. ex.: black
Sanicula, is. S. Marilandica; Virginia
Aristolochia serpentaria; se vid.
rattle-snake-root m. fi.). ~ ’s-head, .<?. bot. se oj
-head; ~ iris, bot. en svärdslilja (Iris
tuberosa). ^-StOne, S. populär benämning på
ammonite; en spräcklig skotsk brynsten.
~’s-tOngue, s. bot. ormtunga
(Ophioglos-sum); äfv. Lygodium. ~(-)weed, s. bot. se
bistort; Am. se ofvan Virginia snakeroot.
farm. Orm trä (mindre grenar af
Strychnos colubrina, en ostindisk
Slingerväxt); jfr anm. under ^»rOOt; namn på åtsk. växter
hvaraf delar likna ormar, ss. Ophioxylotl m. fl.;
i: note, o: do, è: nor, é: not, i: tube, å: tub, à: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
