Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sound ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sound
r Talspråk. 1334 ? Lågt språk.
souring
rättrogen; stark, fast; dugtig, kraftig
slag, släng; djup, OStÖrd, god sömn; ad. F
för soundly (t. ex. to sleep sofva godt);
as ~ as a colt (bell, roach) F, »frisk som
en nötkärna»; ~ in body, med sund
(oför-därfvad) kropp; ~ in limb, se a. o.; ~ in
mind, se of ~ mind under d. o.; the ~ value
of ..., värdet af ... i oskadadt skick; a
~ whipping, ett dugtigt kok stryk. ~
-headed, a. med sundt naturligt
förstånd; med oförvilladt omdöme.
~-heart-ed, a. med ofördärfvadt hjärta.
SOUnd, saund, 4. s. ljud; skall; klang, ton;
vn. ljuda, låta; skalla, genljuda; va. låta
ljuda, särsk. mynt för att pröfva klangen däraf
o. därignm halten; blåsa trumpet, ringa klockor,
anslå en ton o. s. v.; mil. gifva (med trumpet,
trumma) signal till : blåsa, slå (the charge,
till anfall; [the ei. «ra] alarm, larm; to
horse, »till häst», etc.); uppstämma (t. ex.
en marsch); uttrycka, låta höra; (äfv. med
abroad) utbasuna (one’s praise);
betyda †; she r^ed to be such a ...person,
det lät på henne som om hon var...;
that speech did not ~ well in her mouth,
... lät icke bra ...; things that ~ so fair,
... som låta så vackert (lofvande); ~ on,
blåsa på (t. ex. a horn); he ~ed the tree,
han slog på trädet för att höra om det
var ihåligt. ~-board, s. akust. ljudskärm
(t. ex. öfver en scen, i ett klocktorn, taket öfver en
predikstol); mus. resonansbotten; väderlåda
i orgel; byg. 1 jndförtagande mellanvägg, jfr
ock (särsk. i pl.) följ. ^-boarding, S. byg.
mellanskär (piur.), extra brädlag under the
plugging (jfr d. o.). ~-b0W, s. slagring på
klocka. byg. (jfr ofvan sms.) dets. som
u-proof floor. ~-pOSt, s. mm. ljudpinne
i fiol. ~-pr00f, a. ogenomtränglig för ljud
(t. ex. floor). ~-roof, s. byg. tak öfver
ljudöppning i klocktorn.
SOlind, saund, 5. va. kir. sondera; undersöka
(eg. medelst borrning, t. ex. jordborr; äfv.
biid. :) pröfva, utforska; sjö. pejla pumpen,
djupet (arv. med out); vn. loda, kasta lodet;
dyka om en hval; 5. kir. SOlld. ^ablö, -abl,
a. som kan sonderas ei.utforskas; lodbar.
Sounder, san’ndfir, (1.) s. † vildsvinshjord;
(2.) (jfr sound, 4.) en som ljudar, blåser
etc.; (3.) (jfr sound, 5.) lodare;
sonde-rare.
SOUndlng, sau’nding, 1 .prt. (af sound, 4.); a.
ljudande, klingande; ljudande; skall,
genljud; ~ ivords (phrases etc.),
högtraf-vande, svassande ord (etc. : words >v> Mg
and lofty, jfr big-rsj, high-rv). ~-board,
m. fl. sms. se motsvar. under SOUlld, 4.
SOUnding, sau’nding, 2. prt. (af sound, 5.);
s. sondering; pejling, lödning; pl. sjö.
lodbart vatten, ankargrund; lodskott;
bottenprof som fås med lodet; to strike
nå botten med lodet, komma på
lodbart farvatten (äfv. »uppgående
grundar» sjö.). ~-bOrer, S. jordbon- (för
undersökning). <v,-buoy, s. lodpåse. ~-lead,
s. sjö. lod. ~-line, s. lodlina. ~-rod, s.
pejistock. ^-thermometer, s.
djupiod-ningstermometer.
soundless, sau’ndles, a. (1.) ljudlös; (2.) ej
lodbar, bottenlös; outgrundlig.
SOUIldly, sau’ndli, ad. (af sound, 3.) sundt;
grundligt, eftertryckligt (siå, piska upp);
lugnt, djupt, ostördt (to sleep ~ : sofva
»godt»), soundness, -nes, s. (jfr sound, 3.)
sundhet, friskhet; felfrihet, godt skick;
kraft, dugtighet; giltighet; hållbarhet,
riktighet, sanning; ~ of faith,
rättrogenhet, ortodoxi.
SOUp, sop, s. (kött)soppa; portable
»bouillon de poche». ~-basin, s.
soppskål. ~-kitchen, s. soppkokningsanstalt.
~-ladle, s. föriäggarsief. ~-plate, s.
djup tallrik. ^-StOCk,5.soppkött; inkokt
buljong, buljong-substans, ’v-tureen, s.
soppskål. ~-tieket, S. sopp-polett till
fattigsoppa.
SOUr, saur, a. sur; surnad; bitter, svår
(adversity); sträf, vresig, butter, tvär,
trumpen; s. )}< ngt surt arv. biid.; P falskt mynt;
pl. tekn. syrebad; va. göra sur; tekn. lägga
i syrebad (till blekning); släcka kalk; bild.
förbittra; göra missbelåten, vresig etc.;
vn. surna; blifva sur, bitter, knarrig etc.,
jfr a.; rsj of temper, af ett vresigt lynne;
the and sweets of life, motgång och
medgång här i lifvet (lycka och olycka,
»upp- och nedförsbackar»); to turn (grow)
se vn. ^-crout, ~-krOUt, se sauer-kraut.
~-d0Ck, s. bot. se sorrel. ~-g0Urd, s. bot.
apbrödträd (Adansonia). ~-gum-tree, s.
bot. tupeloträd (Nyssa villosa). ~S0p, s.
bot. taggigt flaskträd i w. ind. (Anona
mu-ricata). ~-W00d, se sorrel-tree.
SOUrce, sors, s. källa äfv. bild.; ursprung;
upphof; orsak (of consolation, of evil etc.); ~
of income, inkomstkälla; ~ of
information, kunskapskälla; en författares källa; to
have (take) its om flod hafva sin källa,
upprinna (at, vid; in, i, äfv. ur, t. ex. a
lake); biid. hafva (leda, taga) sitt ursprung
(from); to draw from a hämta från
(ösa ur) en källa; edited from the best
... efter de bästa källor; to have . ..from
a hafva (t. ex. en nyhet) från en ... källa.
sourdet, so’rdet, s. (jfr sordet) mus. dämpare
is. å en trumpet.
SOUring, sau’ring,prt. (afsour); s. surnande;
syrande, (behandling med) syrningsme-
à: fate, å: far, 4: fall. å: fat, å: fast, i: mete, è: met, I: ber, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
