Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - souring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spreading-machine >|c
Mindre brukligt. 1358 † Föråldradt.
spring
del; suräpple, sourish, -risj, a. syrlig,
sourly, -li, ad. surt; bittert; vresigt,
sourness, -nes, s. surhet, svrlighet;
bitterhet; sträfhet; missbelåtenhet,
vresighet, tvärhet.
SOUS, so, (F saus) (eg. pl. af SOU) se SOU.
SOUSe, saus, s. saltlake; salt kött, is.
svinfötter o. d.; svinsylta; prov. svinöra;
doppning, plumsande; ad. plums, bums (»i
kanalen»), (om fallande i vatten) hufvudstupa,
plask, pladask; va. lägga i saltlake; skämts,
blöta; doppa, ge en doppning; störta
ned i vatten (into, i); biid. öfverhopa,
bestorma på alla sidor (with, med, t. ex.
arguments)-, vn. störta sig ned (äfv. med
down)-, störta ned (upon, på : rusa på); to
go (fall) o> into the water, plumsa ner i
vattnet; ~ with, hälla ngt öfver ngn ei. ngt.
~-wife, s. syltgumma, mångelska som
säljer salta köttvaror. -t, pp.; oj
pig, gris sylta.
souslik, so’slik, s. zool. ett slags murmeldjur
med kindpåsar (Spermophilus Cuv.).
souter †, so’tur. s. skoflickare.
SOUth, sauth, s. syd, söder; a. syd-, sydlig,
sunnan-; ad. sydligt, mot söder,
sydvart; från söder (om vinden); vn. (saudh)
vända sig mot söder, stäfva syd vart;
astron, passera meridianen (is. om månen);
oj pole, sydpol; the södern(s länder);
in the på södra sidan; i södra delen af
landet, (med of) i det Sydliga (t. ex. Sverige); i
södern; on the oj of, på sydsidan (södra
sidan) af ...; to the o>, mot söder,
»sör-öfver», sydpå (sjö.); this wall is denna
vägg vätter åt söder; to go ~,fara (draga,
segla) mot söder, sydpå ei. sydvart; the
wind blows vinden är sydlig; ~ of....
söder om. (S)~dOWn, a. i sms. från the
Southdowns i Engl.; ~ sheep, en berömd ras
af köttfår (äfv. ~downs, 5. pl),
^-countryman, s. sydländing. ~-east, (F siidh’est,
P saue’st) s. sydost; a. sydostlig; at
sydostlig(t). ~-easter, (P saue’stur), s.
sydost(-vind, -storm), ^-easterly, ~
-eastern, a. se föreg.a. (S)~-Sea,s.pr. (the’
geogr. Söderhafvet, Stilla oceanen; ~
rose, se oleander; oj tea, blad af en
nordamerikansk buske (Ilex vomitoria). ~-south
-east, s. sydsydost. ~-SOUth-weSt, s.
syd-sydvest. ~-west, (F sanwëst’) s. sydvest ;
a. sydvestlig, ^-wester, (F sauwes’tur)
s. sydvestlig storm; sydvest (sjömausregn
hatt) (äfv. ~ cap ei. hat), ^-westerly, ~
-western, (uttal, jfr föreg.) a. sydvestlig,
overly, sudh’urli, a. sydlig, ^ern, sudh’-
urn, (Obs. dylikt uttal äfv. i nedan följ. härledda)
a. sydlig; (8)oj Cross, s. astron, södra
korset. rwërner, s. sydbo; Am. sydstatsbo.
~ernly, ad. mot söder, sydligt.
~ern-most, ad. sydligast. ~emW00d, s. bot.
åbrodd (Artemisia abrotanum). ^ing,
sau’dhing, prt.; a. gående mot söder (sun);
s. riktning ei. rörelse mot söder; sjö.
distans syd, förändrad sydbredd; astron,
månens kulmination; to make oj, förändra
bredd (latitud), komma (på) sydligare
(latitud). ~ly, -li, ad. sydligt. <v>ness,
-nës, S. Sydlig riktning is. magnetens sydpols
mot jordens. ~rOn, sudh’run, s. i?ydbo,
innebyggare i södra delen af landet,
»v-ward, -wård, Fsudh’urd, ad. (äfv.~wards,
-wurdz) mot söder, sydvart, söderut; s.
södern, söderns länder.
Souvenir, fr., so’vner, s. minnesgåfva,
sou’wester, F se south-wester.
SOV, sov, P forkortn. för sovereign (mynt),
sovereign, sov’urin, (P suv’-) a. högst i makt,
oansvarig, oinskränkt, suverän (prince);
oberoende, oafhängig, själfständig
(state); öfverväldigande, förherskande, mest
ingripande, kraftig makt, inflytande;
ofelbar, »specifik» om läkemedel; s. herskare,
suverän (regent i en monarki), äfv.
herska-1’inna; ett engelskt guldmynt (: £ 1, omkr.
18 kr.). ~ty, -ti, suveränitet;
öfverherrskap; herravälde.
SOW, sail, 1. S. SUgga; se vid. oj-bug; tekn. bärg.
(metall-; järn-, bly-)tacka, »gält», eg.
metallstycke som bildas i
hufvudutslags-rännan (^-channel); mil. förr
belägringsskjul; o>’s baby P, gris; sexpence. ~
-bane, 5. bot. en målla (Chenopodium.
mu-rale). ^-bread, s. bot. jordbröd
(Cyclamen, hvars rötter tjäna till svinföda). ~-bug, S.
zool. gråsugga (Oniscus asellus).
~-fei1-nel, s. bot. en art mjölkrot (Peucedanum
officinale). ~-thistle, s. bot. mjölktistel
(Sonchus); downy o>, bot. Andryala.
SOW, so, 2. va. (imp. ~ed, -d; pp. ~n, -n, 0.
~ed) så; beså (with, med); utså äfv. biid.
(t. ex. discord, dissension, tvedrägt);
öf-verså, Öfversålla (med stjärnor etc.); VII. så
(äfv. ~ the seed för undvikande af förblandning
med det likaljudande seiü). ~er, -Uf, S. en gom
sår ei. utsår äfv. biid., såningsman, bibi.
»sä-desrnan». ~ing, -ing, prt.; s. (ut)sående;
såning, sådd. <-ving-machine, s.
sånings-maskin.
sowans, so’anz, sowens, -ènz, sowins, -mz,
s. pl. Skoti. hafremjölsvälling.
SOWar, saua’r, s. ind. infödd kavallerist.
SOWn, pp. af sow; jfr seed, ex.
soy, soj, S. soja (sås; äfv. växten hvaraf den fås,
Dolichos Soja).
Sozzle, soz’1, vn. o. va. (jfr soss) Åm.iok. slarfva
(med), slänga (hit och dit), röra till;
sla-ska (ned); s. slampa; oredig röra.
6i note, b: do, è: nor, 6: not, à; tube, å: tub, bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
