Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - splay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
square-barley
r Talspråk. 1348 P Lågt språk.
squeegee
ning (utåt), smyg; a. i sms. utbredd. ~
-fOOt, 5. plattfot; a. plattfotad. ^-footed,
a. plattfotad; in a ~ posture, i spärr
(stående bredt) med benen, spetande ut
med fötterna. ~-mOUth, s. stor bred
mun; mungipornas utdragning (ss. hånande
nun). ~ed, -d , pp.: ~ joint, timmcrm.
sned-stöt. ~ing, -mg, prt.; s. veter. bogning.
Spleen, splén. s. anat. mjälte; mjältsjuka;
dåligt lynne; groll, vrede, ilska; nyck,
infall >j<; va. beröfva ngn mjälten;
misshaga; förarga; to vent one’s utösa
sin galla, gifva sitt onda lynne luft.
WOrt, s. bot. bärgspring, lånke
(Asple-nium). ~ful, -ful, -isj, se ^ish-
ness, -lsjnës, s. mjältsjuka; knarrighet.
-i, a. mjältsjuk, hypokondrisk;
kinkig, retlig, knarrig, vresig.
Spleget, spledj’et, s. kir. tyglapp doppad i
ngn vätska för att tvätta sår.
splendacious, splenda’sjus, a. si. grann (låts-),
stilig, »famös», präktig.
Splendent, splen’dent, a. skinande,
glänsande, lysande arv. biid., jfr füij.
Splendid, splen’did, a. glänsande, lysande
ofta biid. : härlig, präktig, praktfull;
ärofull (victory)’, a ~ sun, en klart
strålande sol, äfv. ett det härligaste väder.
~ness, -nës, s. glans, prakt,
splendiferous, -difurus, a. si. se splendacious.
splendor Am., splendour, -dur, 5. glans,
härlighet, prakt, ståt.
splenetic, splènëfik, a. (äfv. ~al, -al)
mjältsjuk, jfr spleeny; s. mjältsjuk person,
hy-pokonder.
Splenic(al), splen’ik(al), a. hörande till
mjälten, mjält-. splenish f, -nisj, a. se
spleenish.
spleno-, splëno, i sms. vetensk. termer mjält-,
t. ex. ~ ography, -g’rafi, 5. anat.
mjältbe-skrifning.
Splent, splënt, med sms. se Splint med sms.
Splice, splis, va. sjö. etc. splitsa, hopfoga tåg
o. d. gum parternas sammanflätning; skarfva,
la-slca timmer, maskindelar etc.; sjö. si. gifta (ihop),
vn. sjö. si. gifta sig; s. sjö. splits; skärf,
lask; si. bröllop, giftermål, parti; si.
hustru; ~ the main-brace, eg. splitsa
store-brass; sjö. F utdela extra förplägning af
spirituösa; si. taga sig en »styrkare»
(sup o. d.) när man är ruskig, »fukta strupen»,
^-grafting, s. trädg. klyfymp(ning). /x;
-piece, s. järn v. (sken)laskjärn.
Splicing, spli’smg, prt. af föreg.; s.
splits-ning, skarfning, laskning. ~-fid, s. sjö.
splitshorn.
spline, splin, s. mek. krysspinne, krysskil,
sprint, splining-machine, s. maskin för
skärning af krysspår.
Splint, splint, s. splint etc., jfr <^er; kir. spjäla;
mek. sprint; skena i en rustning; veter.
Öf-verben (hård utväxt på hästben); se vid. <^-bone;
se vid. f^-coal; V a. se † kir. Spjäla
ett brutet ben o. d. ^-basket, s.
spånkorg, spjälkorg. ~-bone, s. veter.
griffel-ben, florettben i hästens fot. ^-bottomed,
a. med spjälbotten ei. -sits; ~ chair,
spjälstol. ~-C0al, s. splitterkol (ett slags
skotska sekunda cannel-coal). ~er, -ur, s.
splint, splittra; spjäla; skärfva; va.
splittra; spjälka (sönder äfv. up);
bräcka ei. sönderspränga i skärfvor;
af-spillra; vn. splittras, sönderspringa (: to
fly into *»s). ~er-bar, s. tekn. springvåg
& vagnsunderrede; se vid. spring-bar. ~er
-proof, a. mil. ogenomtränglig för
bomb-ei. granatskärfvor; ~ shelter, fort.
splittertak (skjul). ~ery, -åri, a. splittrig,
skärf vi g.
Split, split, va. (imp. o. pp. lika; % ~ted, -èd)
splittra, klyfva, fläka; slita upp, rifva sönder
längscfter; sprita ärter; spränga (open, upp);
si. halfvera, dela en butelj; söndra; F ge
på båten (jfr jilt); vn. splittras, klyfvas,
gå i stycken, springa sönder, klyfva
sig, fläkas, remna, spricka; biid. söndras,
blifva oense; F skrefva, spärra ut
benen; klifva med stora steg, »skala» i väg
aioay); si. skvallra (upon, på : förråda
kamrat); pp. o. rt. klufven äfv. bot.; fläkt; sjö.
förlist om fartyg (blifven vrak och" remnad);
s. spricka, remna; F split, splittring,
söndring; väfv. tand i väfkam, rittända;
v äfv. en enkel tråd; Am. F fart
(springande); Am. si. bastard (between, mellan);
si. skvallrande, förräderi; si. angifvare; ~
one’s self (one’s sides) with laughing, jfr ex.
under side; ~ company P, skiljas åt olika
håll för att undvika misstankar; the
difference, ~ hairs, ~ straws, se under d. o.; ~
one’s ears, kunna spränga örhinnan på
ngn; ~ legs, klyfva ben med en motsittaude;
~ wood, hugga (sönder) ved; my head
mitt hufvud värker som om det ville
spricka; on a röck, lida skeppsbrott,
stranda äfv. biid.; ~ loith a person, bryta
ei. blifva osams med ngn; ~ up, (va.)
klyfva sönder (i smått), hugga (sönder),
spänta (t. ex. ved); Sönderdela äfv. kem.;
(vn.) klyfva sig, dela sig (äfv. t. ex. the
type has ~ up into several forms); well
~ up, box. si. tillräckligt lång i benen; ~
in two (three), två(tre-)klufven (äfv. bot. :
bifid, triflid); ~ cod, klippfisk; crow,
skämts, dets. som) ~ eagle, fläkt örn; ~
hides, spaltade hudar; /v; hoof, klöf;
~ peas, spritade ärter; ~ pike, kokk.
fläkt gädda; a ~ soda, a soda si. en
A: fate, å: far, å: fall, å: fat, K: fast, 4: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
